Så här
skriver Nationalencyklopedien/
NE om Erik Gunnar Asplund:
"Asplund var mellankrigstidens ledande arkitekt i Sverige, betydande också för
utvecklingen i övriga nordiska länder . Han var mer konstnärsarkitekt än stor
nydanare, en känslig uttolkare av det föränderliga samhället i former som uttryckte
kulturell kontinuitet. Sitt mästerskap utvecklade han särskilt i den känsliga
behandlingen av rums- och ljusförhållanden . Han utförde drygt 40 projekt , av vilka de
flesta var offentliga byggnader. A:s tidiga arbeten, bl.a. Karlshamns läroverk (1918),
tävlingsförslaget till Göteborgs rådhus tillbyggnad (1913) och Callinska gården i
Ålberga utanför Nyköping (1915), tillhör 1910-talets nationella romantik, inspirerade
av Ragnar Östberg. I sina följande, mer självständiga verk, t.ex. Villa Snellman i
Djursholm (1918), Skogskapellet på Skogskyrkogården i Stockholm (1920) och Listers
tingshus i Sölvesborg (1921), utvecklade han en sensibel klassicism med rötter i nyantik
och tidigt 1800-tal.
Av stor betydelse blev den långa studieresa till Italien han företog efter klassiskt
mönster 1914. Upplevelsen av det starka sambandet mellan landskap och bebyggelse, liksom
det självklara mötet mellan stor arkitektur och vardagligt liv, satte djupa spår i hans
arbete.En udda uppgift var Skandiabiografen i Stockholm (1923) vars interiör med
1920-talets typiska förskjutning av begreppen ute-inne innehöll centrala teman i A:s
verk. Hans byggnader är ofta formade kring upplevelsen av interiören och byggnadens
innersta rum. Detta gäller i hög grad för Stockholms stadsbibliotek (1928), vars
monumentalt enkla volymer utgör krönet på den klassicistiska utvecklingen.
I de något senare tillkomna basarbyggnaderna mot gatan anknöt A. till den aktuella
modernismen.Genom uppdraget som huvudarkitekt för Stockholmsutställningen 1930 blev A.
ledande introduktör av den funktionalistiska arkitekturen i Sverige. Utställningens
lätta, transparenta byggnader och konstnärligt skickliga utnyttjande av flaggor, reklam
och typografi gav internationell genklang. Tillsammans med Wolter Gahn, Sven Markelius,
Gregor Paulsson, Eskil Sundahl och Uno Åhrén publicerade A. propagandaskriften acceptera
(1931). Funktionalismens nya estetik fick dock i A:s byggnader från 1930-talet ett
avrundat personligt uttryck (Bredenbergs i Stockholm 1935, Statens bakteriologiska
laboratorium i Sollentuna 1937, det egna sommarhuset Stennäs i Sorunda 1936).
Två av A:s viktigaste projekt blev livslånga engagemang, som började i
nationalromantisk form och avslutades i en modifierad subjektiv modernism. I det ena,
Göteborgs rådhus tillbyggnad (1913-37), arbetade han i den mjukt blonda slutliga
versionen med ett ovanifrån infallande ljus i stora hallen, vilket skapade ett
distanslöst tak ‚ ett sant Asplundskt tema som han utvecklat redan flera gånger
tidigare under den neoklassicistiska perioden. Tillbyggnadens moderna enkla fasad anslöt
till den äldre byggnaden på ett självständigt och samtidigt hänsynstagande sätt, som
av eftervärlden betraktats som föredömligt. Det andra stora uppdraget var
Skogskyrkogården i Stockholm, som A.tillsammans med Sigurd Lewerentz fick i uppgift att
gestalta, sedan deras gemensamma förslag erhållit första pris i den internationella
tävlingen 1915. De har här skapat en enhet av landskap och byggnader som blivit en av
världens stora arkitekturplatser. Skogskrematoriet (1934-40)framstår som ett huvudverk i
1930-talets och A:s byggnadskonst.Under 1980-talets ifrågasättande av modernismen har
A:s arkitektur med sin säreget harmoniska förening av klassicism och modernism blivit
särskilt betydelsefull och fått stor internationell uppmärksamhet." KWr
Erik Gunnar Asplund
1885, 22 september Erik Gunnar Asplund föds i Stockholm.Föräldrar är
uppbördskommissarie Frans Otto Asplund och makan Louise.
1904 Studentexamen vid Norra Latin, Stockholm.
1909 Arkitektexamen vid Tekniska Högskolan i Stockholm.
1910-11 Studier vid Fria Akademien i Klara skola med bl a Ragnar Österberg som
lärare.
1913 Tävlingsförslag till tillbyggnad Göteborgs rådhus.
1913-14 Studieresor till Frankrike och Italien.
1914 Tävlingsförslag Callinska gården i Ålberga.
1918 Gifter sig med Gerda Sellman. Får fyra barn.
1918 Karlshamns läroverk och villa Snellman i Djursholm.
1917-20 Redaktör för tidskriften Arkitektur.
1918 Arkitekt i nybildade Byggnadsstyrelsen, som bl a hade till uppgift att se
över Stockholms begravningsplatser.
1919 Reser till USA i samband med Stadsbibliotekets planerande. Eget
arkitektkontor. Medarbetare under 20-talet var Uno Åhrén, Sven Ivar Lind och Nils Einar
Ericsson. På 30-talet Åke Porne, Tore Ahlsén och Carl-Axel Acking.
1921 Listers tingshus i Sölvesborg.
1930 Huvudarkitekt för Stockholmsutställningen.
1931 Professor i arkitektur vid Tekniska högskolan i Stockholm.
1934 Gifter om sig med Ingrid Kling, tidigare gift med arkitekten Israel Wahlman.
1940, 20 oktober Hårt arbete och vacklande hälsa leder till tidig död, 55 år
gammal.