Dra stugan
Quidings stuga på Blekinge museum.
Gustaf Quiding var museets första intendent.
I Arthur Hazelius anda samlade han
blekingska allmogeföremål när dessa var
på väg att försvinna under slutet av 1800-talet.
På vinden i sin fastighet på Ronnebygatan
i Karlskrona lät han inreda en blekingsk
stuga som han förevisade för publik.
Att
klä stugans nakna träväggar, hyllkanter och takfall med
vackra textilier vid festliga tillfällen är en sed som kan spåras
långt bak i tiden. Vävnaderna har haft olika format och benämn-
ingar. hängkläde, dragaduk och drätt.
Med drätt menas oftast en bonad som hänger horisontalt
och med hängkläde en bonad som hänger vertikalt.
I Sydsverige har seden förekommit i bondehemmen,
fram till slutet av 1800-talet.
Sydgötiska huset
En byggnadstyp som förr var vanlig i Blekinge är det
s k sydgötiska huset. Hustypen består av tre samman-
byggda hus; en låg ryggåsstuga och på var sida om
denna två högre lofthus eller "häbbare". Mitthuset
fungerade som allrum, sovplats och kök med öppen
eldstad. Inredningen bestod främst av väggfasta möbler.
Kykhultsstugan på Skansen i Stockholm, Lars-
Petterstugan i Wämöparken i Karlskrona samt Blekinge-
gården på Kulturen i Lund är bevarade exempel på hur
ett sådant hus kunde se ut.
Hängklädenas längd och format anpassades efter huset. De mörka väggarna blev
ljusa och
färggranna när textilerna hängdes upp vid festliga tillfällen som t ex jul och
bröllop. Även målade
bonader, hyllkläden, takduk och textiler på sittbänkar och i sängarna prydde
stugan vid fest.
Så här beskriver prästen JJ Öller i Jämshög,år 1800, högloftstugans inredning;
"Den delen af stugan, som utgör hälften mot murningen, och är
i söder, nyttjas till matberedning,
och är afskild från stugan med en bjelke, som går jämte murningen i norr, och
sträcker sig ut till
södra wäggen. Öfwer denna hänges Söndagar och eljest vid högtidliga tillfällen,
så kallade
hängkläden, bestående af Yllewäfnader med ilägg, eller wäfde blommor eller rutor
af flere Cuoleurer.
Desse följa ock bjelken längs utmed murnin-//gen och utgör et slags wacker tapitsering,
som tillika
skiljer stugan från den delen, där matberedningen sker. Sådana ganska wackra
Yllewäfnader,
ofta liknande Turkiska mattor, bredas ock öfwer alla bänkarne, och äro då ej
bredare än sjelfwa
bänkarne. Härtill kommer ock de så kallade Hängkläden, hwilke nyttjas på de
öfrige wäggarne i
stället för Tapeter, och bestå af smalare och bredare Linnewäfnader, liknande
handdukar, hwilka
hängas i wåder, bredewid hwarandra, och äro dels helt hwita, dels blå och hwita,
stundom wid hwar
aln genombrutne genom en slags spets, samt rundtomkring med spetsar eller uddar
försedde.
Omkring sängen, som är fyrstolpad och wäggfast, äro ock alltid Gardiner af blått
eller rödt och
hwitt randigt, eller rutig Lärft..... Hwartill ännu får läggas, at desse på
de fleste ställen wid Jultiden,
samt til och med 13:de dagen, prydas af så kallade Bonader eller målade wäfnader,
hwilka upspikas
kring wäggarne i stället för Tapeter. På dessa får man se Konung Salomo med
sina Drabanter;
de tre wise männerna....Bröllopet i Canan. Drottningen från Rika Arabien med
sina Tärnor;
Christi intåg til Jerusalem...."
