Broderade hängkläden
Historik
De broderade hängklädena är liksom de vävda
ett relativt outforskat område. Vi vet att de broderade
hängklädena kommer från västra Blekinge, från socknarna
Ringamåla, Åryd, Mörrum, Asarum och Hällaryd. Byar som
kan knytas till speciella hängkläden är Letesmåla,
Tranemåla, Svansjömåla, Ringamåla by och Hovmanbygd.
Det äldsta med säkerhet daterade hängklädet är från 1805,
men de började troligtvis att sys redan i slutet av 1700-talet
och fram till ca 1860.
Form
Materialet i bottenväven har främst varit linneväv men också
halvlinne och bomullsväv förekommer. Storleken på häng-
klädena har anpassats efter de väggfält där de skulle
hängas och vävstolens bredd. Längden varierar mellan
130-250 cm. Den vanligaste bredden är 70-80 cm. Upptill
har kanten fållats och i fållen har fästs 3-5 sömmade öglor
för upphängning. Nedtill har det varit vanligt att avsluta med
en treflätad frans.
Blekingesöm
Ursprunget till det vi kallar blekingesöm kommer från de broderade hängklädena.
Dessa är
broderade med enkelsidig sömnad. På så sätt sparades garn. Det verkar inte finnas
några
speciella regler hur baksidan skulle se ut. Det viktiga var hur framsidan tedde
sig.
Färg
Broderiets färger är på hängklädenas framsida idag rosa, ljusblått, ljusgult
och mörkare blått.
De är blekta av solljus och tvätt. Vid färganalys av hängklädenas baksida kan
man se att garnet
en gång varit mustigt rött, mörkblått, mellanblått, ljusblått och starkt gulorange.
Mönster ursprung
Mönstren är folkliga och naiva i sin karaktär. Vissa är mycket smakfullt komponerade
och
konstnärligt tecknade. Mönstren har troligen tecknats på fri hand med ett slags
bläck.
Ibland har oavsiktliga bläckplumpar broderats över med någon blomma. Den stora
motiv-
påverkan har varit 1700-talets blommande rokoko men också gustavianska stildrag
kan
skönjas. På hängklädena hittar vi avbildningar av lotus, hibiskus, pioner, nejlikor,
granatäpplen
och paradisfåglar - blommor och frukter med rötter i Kina, Indien och Turkiet.
Importerade
sidentyger, lackarbeten och porslin kan ha inspirerat mönsterritaren. Men många
av motiven
har också en folklig karaktär som vi hittar på sydsvenska bonadsmålningar. Motiv
som kan
vara inspirerade av bonadsmålningar är Adam och Eva, hästar med ryttare, gummor,
gubbar
och änglar. Även den bård som pryder hängkläden av typ B kan man hitta på bonadsmålningar.
Vem ritade mönstren?
Vem eller vilka som ritade mönstren vet vi inte, men många av mönstren är
så välritade
att det måste varit en skoland hand som ritat. Bonadsmålningstraditionen är
långt äldre
än de broderade hängklädena och bägge dessa kulturyttringar är nära förknippade
med
det
sydgötiska huset. Flera bonadsmålare
var verksamma i dessa trakter under den tid
hängklädena skapades. Bonadsmålare gick ofta runt till olika gårdar och målade
bonader,
möbler och kistor. Det är inte helt otroligt att han även tecknade mönster
på linneväv som
sedan bondhustrun eller pigan på gården broderade.
Vem broderade?
Vi vet inte säkert i något fall namnet på den som broderat. Många av hängklädena
är märkta med initialer.
Det kan vara ägarens namn eller någon ung kvinnas initialer, som fått hängklädet
i hemgift. Genom att
studera broderisättet, stygnläng, färgval och kompositioner kan man nu anta
att det måste funnits någon
eller några som yrkesmässigt levt på att rita mönster eller brodera. Mycket
tyder på att mönstertecknare
och brodös inte är samma person. Många hängkläden av samma typ kan ha olika
initialer och stygnen
skiljer så pass att det måste vara olika personer som har broderat. Det är troligt
att kvinnorna på gårdarna,
deras döttrar eller pigor som har broderat på uppritade mönster. Många av hängklädena
kommer från
större gårdar, där det fanns ekonomiska möjligheter att avsätta tid till att
brodera.
