Författaren och astronomen Peter Nilson (1937-1998) är bondpojken
som blev akademiker. Han föddes i Flishults kvarn, Näsby socken
i Jönköpings län, där hans far var mjölnare. Familjen
flyttade sedan till Möcklehult, där fadern 1947 hade skaffat sig
ett litet lantbruk. Tolv år gammal började Peter Nilson hjälpa
till i jordbruket. Till gården i Möcklehult återvände
han hela livet.
Peter Nilsons väg till bildningen gick över studier på egen
hand. Både realexamen och studentexamen tog han som privatist. Fastän
hans intresse för litteratur väcktes tidigt, ägnades universitetsstudierna
i första hand åt teoretisk fysik, matematik och astronomi. Han
studerade dock även estetik och lärdomshistoria.
Det skönlitterära författarskapet speglar både bondsonen
och vetenskapsmannen. Vissa böcker verkar vara skrivna av pojken som
återberättar de historier han lyssnat till i barndomen, andra verkar
vara skrivna av astronomen och vetenskapsmannen. Den skönlitterära
debuten skedde 1979 med romanen Trollkarlen, en äventyrsberättelse
från renässansen. Genombrottsverket blev romanen Arken (1982),
som kan beskrivas som en skapelseberättelse och ett rymdepos i en och
samma skepnad. Huvudpersonen färdas från tidernas begynnelse genom
alla tider in i framtiden. Arken omvandlas slutligen till ett rymdskepp. Det
var också rymden som inspirerade Peter Nilson till science fiction-romanerna
Rymdväktaren (1995) och Nyaga (1996). De handlar om några
unga matematiker som ägnar sig åt avancerade experiment med datorer.
Romanen Guldspiken är Peter Nilsons första äkta Smålandsskildring.
Den har dessutom inslag av genuin småländska och är försedd
med en förklarande ordlista i slutet. Handlingen utspelar sig under senare
hälften av 1800-talet i Slätthögs socken. Där föddes
fattigpojken Elias år 1843. Han kommer så småningom till
Amerika där han upplever fantastiska saker. Peter Nilson skiljer inte
på verkliga händelser och övernaturliga ting. Det ger romanen
drag av magisk realism. En viss roll i romanen spelar mjölnarna Nesse
i Banke och Jonas i Banke. De liksom den kvarn som de driver har en verklig
förebild. Mjölnarna var Peter Nilsons farfars far och farfar. Småländska
till sitt innehåll är även berättelsesamlingarna Avgrundsbok
(1987) och Messias med träbenet (1990).
Med Den gamla byn (1997) lämnar Peter Nilson skönlitteraturen
för historisk dokumentation. Han skildrar här med hjälp av
jordeböcker, skattehandlingar, köpekontrakt, domstolsprotokoll m.m.
flera hundra år av byn Möcklehults historia. Det äldsta dokumentet
daterar sig till 1200-talet. Nilson skriver om människornas levnadsförhållanden,
om stora och små händelser. Enskilda människoöden lyfts
fram och även legender och sägner. Det rör sig dock inte om
en vanlig hembygdshistoria. Den gamla byn är skriven på
ett sätt som gör boken intressant för läsare oavsett var
de hör hemma. Peter Nilson hade planerat att fortsätta med kartläggningen
av hembygden, men en hjärnblödning satte 1998 stopp för hans
liv.
