Nyheter & Pressinfo
Blekinge museum

Parti av stora hällristningen på Hästhallen vid Möckleryd. Torhamn 11

Hällristningarnas bildvärld

Vid sidan av skålgroparna är skeppet helt dominerande på de blekingska ristningarna och återkommer på åtta av de registrerade lokalerna. Mer än 60% av de registrerade bilderna utgörs av skepp. Skeppsformiga stensättningar förekommer också som gravmonument och  motivet återfinns även  på bronsföremål. Skeppssymbolen är i bruk under hela bronsåldern men försvinner sedan för att på nytt återkomma under yngre järnålder. Betydelsen över tid och rum har varierat. Föreställningar om skeppets roll i den cykliska tillvaron, kring död och fruktbarhet, som medel för olika transformationer, som bärare av den livgivande solen och kanske som metafor för själva livsförloppet ligger sannolikt bakom de otaliga skeppsbilderna. Skeppet var också en symbol för resande i konkret mening. I ett samhälle där handel och samfärdsel var av stor betydelse representerade skeppet långväga kontakter, makt och prestige.  En fråga som ständigt diskuterats är om det är verkliga skepp som avbildats. Likheterna med samtida skeppsbilder från Medelhavsområdet uppmärksammades tidigt och flera forskare har hävdat att det kan röra sig om avbildningar av bildframställningar på förgängligt material som textil. Andra förslag är att det är kultskepp och karnevalsbåtar snarare än verkliga farkoster som avbildas. Men utan tvekan måste sjödugliga båtar ha funnits redan under bronsålder. Det visar inte minst den långväga bronshandeln.

Skeppen på de blekingska hällristningarna  är starkt stiliserade. Ibland består de bara av en enkel köllinje men ofta redovisas också en relingslinje. Några har helt uthuggna skrov.  De uppstickande stävarna är ofta försedda med spiraler eller djurhuvuden. Såväl markeringar av spanten som av besättningen i form av korta uppstickande streck förekommer. De senare, s k bemanningsstrecken  kan ibland vara mera detaljerat utformade med markerade huvuden och extremiteter. På några av ristningarna uppträder även andra människofigurer på och i anslutning till skeppen. I ett skepp står midskepps en figur med rest kön och uppsträckta armar och spretande fingrar. Huvudet och en av fingrarna är markerade med en skålgrop. I förstäven till ett annat skepp är en figur med helt uthuggen kropp och utsträckta händer. På en ristning vid Lösen står två människofigurer på aktern respektive fören av ett skepp. Enstaka figurer, mångdubbelt större än övriga besättningen, som endast markeras av streck är vanliga på de sydskandinaviska ristningarna. Det kan röra det sig om mytologiska gestalter eller gudar men kan också återge ritualer, som ägt rum på skeppen. På Hästhallen finns också ett ofta återkommande motiv, den s k skeppslyftaren, en människofigurer som placerad direkt under kölen till synes lyfter upp skeppet. Bara i Bohuslän finns flera hundra liknande scener och med stor sannolikhet är det en mytologisk berättelse som återges. Ofta har scenen jämförts med Eddans skildring av hur guden Tor tömmer ett skepp genom att lyfta upp det

På Hästhallen finns ytterligare ett antal människofigurer  bl a den s k konstryttaren. Ryttaren står med utsträckta armar uppe på ryggen av en vrenskande hingst. Samma motiv återfinns bland annat på en ristning vid Järrestad  på Österlen och återger förmodligen inslag i en rituell ceremoni.


Blekinge Museum

Borgmästaregatan 21
371 35 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Reception 0455 - 30 49 85



E-POST

Blekinge museum

Föremålsmagasinet Rosenholm

Skrädderivägen 3
371 55 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Föremålsmagasin 0455 - 30 49 75



E-POST

Föremålsmagasinet

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att löpande få information om allt som händer på museet!

Följ på Facebook  Blekinge Museum

Instagram Följ på Instagram