Nyheter & Pressinfo
Blekinge museum

Djurfigurer

Hästhallen eller Horsahallen kallas den största hällristningsytan i Blekinge. Något oegentligt kan tyckas för hästarna får man leta efter. Bland myllret av skeppsbilder är dock fyra hingstar med markerade kön återgivna. Hästen var under bronsåldern en statussymbol  för eliten över hela Europa. På ristningar ibland annat Skåne återges hästar spända framför tvåhjuliga stridsvagnar mera sällan förekommer ryttare. Hästen var stark, snabb och uthållig. Det är alltid hingstar som återges och kopplingen till avelskraft och fruktbarhet är uttalad. Hästen drog solen över himlavalvet men förknippades också med dödsriket. Genomgående är det är ett begränsat antal djurarter som möter på de sydskandinaviska hällristningarna. Förutom hästen, märks främst ormen och hjorten, vilka båda tilldelats tvetydiga drag och som också återkommer i myterna. Ormen används ofta som symbol för underjorden och döds-bringande krafter men den har också mera sammansatta egenskaper. Genom att ömsa skinn kan den pånyttfödas och ses därför också som en lyckobringande symbol som befrämjar fruktbarhet. Ormfiguren finns bara på två av de blekingska ristningarna, Torhamn 18 resp 20, i båda fallen utan synbar relation till annan figur. Också hjorten hade  mytologiskt delvis motstridiga egenskaper. Den var en symbol för livet, förnyelse och tidens gång, men stod i fornnordisk mytologi också för något hotfullt. Hjorten sågs också som budbärare mellan gudar och människor. Under yngre bronsålder blir hjorten ett vanligt inslag på hällristningarna i framförallt Bohuslän. Liksom hästen uppträder den ofta tillsamman med en solsymbol och möjligen har hjorten tagit över hästens tidigare funktion som solens ledsagare. Samma fenomen finns f ö på de galiciska ristningarna i norra Spanien. I keltisk mytologi sågs hjorten som budbärare Inom keltisk kultur har hjorten en central roll och influenser från detta håll är tänkbara.

Bland Hästhallens myller av skeppsbilder finns också ett årder. Det är ett motiv som är väl företrätt på bohusländska hällristningarna och då vanligen återgivet med såväl plöjare som  med förspända dragare. Plöjningsscenerna har en rituell karaktär och en koppling till god äring och fruktbarhet ligger närmast till hands. En sådan tolkning stöds även av att de bevarade årdren från bronsålder alla påträffats i mossar och med stor sannolikhet är depo-nerade som offer. Det som avbildas på Hästhallen är ett stångårder, där årderkroken är tillverkad av ett naturvuxet trästycke och förbunden med dragstången med en framståndare Årdret var ett funktionellt redskap, väl lämpat för de stenbemängda röjningsröseområdenas åkerlappar. Årderbruket levde kvar i tusentals år. I Blekinge ersattes årdret först under 1800-talets senare hälft i större omfattning av plogen.


Blekinge Museum

Borgmästaregatan 21
371 35 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Reception 0455 - 30 49 85



E-POST

Blekinge museum

Föremålsmagasinet Rosenholm

Skrädderivägen 3
371 55 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Föremålsmagasin 0455 - 30 49 75



E-POST

Föremålsmagasinet

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att löpande få information om allt som händer på museet!

Följ på Facebook  Blekinge Museum

Instagram Följ på Instagram