Nyheter & Pressinfo
Blekinge museum

Hällristningar

Hällbilder är en sammanfattande benämning på bildframställningar som huggits, slipats eller målats på berg eller block. Förhistoriska hällbilder i form av ristningar och målningar finns i princip i alla permanent bebodda delar av världen. I Skandinavien finns två olika hällristningstraditioner: s k vilt- eller jaktristningar i norra och mellersta delen samt jordbruksristningar i söder. Ristningarna i sydskandinavien brukar kallas jordbruksristningar, då de i första hand kan knytas till ett jordbrukande samhälle under bronsålder, ca 1700-500 f Kr.

Bronsålderns jordbruksristningar finns över hela Sydskandinavien, från Jylland till Tröndelag, från Bornholm till Uppland men också med enstaka nedslag i Norrland. Inom några områden är hällristningarna särskilt talrika. Det gäller Bohuslän och Östfold i väster, Simrisområdet på Österlen, Tjust i norra delen av Kalmar län samt områdena kring Norrköping och Enköping. De blekingska ristningarna är fåtaliga i sammanhanget men ingår i ett tydligt stråk längs den svenska östersjökusten och uppvisar en bildvärld, som har klara beröringspunkter såväl med ristningarna på Österlen och Bornholm som med de i nordöstra Småland.

De sydskandinaviska hällristningarna har i huvudsak tillkommit under bronsålder men i vissa områden tycks traditionen ha fortsatt in i tidig järnålder. En närmare datering av ristningarna är svår att nå. I några fall har hällbilder påträffats i gravsammanhang och på så sätt kunnat dateras mera exakt. Vissa av hällristningarnas bilder, framför allt skeppsbilder men även andra tecken återfinns på bronsföremål från gravar och depåoffer. På en del hällristningar finns svärd, yxor och spjut naturalistiskt återgivna och är därmed möjliga att tidfästa. På detta sätt har en relativ kronologi för flera av hällbilderna kunnat upprättas.

I mer än hundra år har arkeologer diskuterat hällristningarnas betydelse och innehåll. I tidiga topografiska arbeten tolkades de som avbildningar av verkliga historiska händelser som sjöslag och andra drabbningar. Man har bland annat också velat se dem som ett slags bildskrift men teorierna om deras religiösa symbolik kom tidigt att dominera. Andra forskare har föreslagit att de snarare avbildar myter och berättelser. Tidigt förknippades bronsåldern med en förmodad solkult, ett tema som under det senaste decenniet fått stort genomslag också i hällristningsforskningen. Sannolikt är hällristningarna dock mer än bara ett resultat av fruktbarhets- och solkult. I alla tider har människor sökt skapa sig en bild av världen och tillvaron. Frågor om livsförloppet från födelse till död är universella och har alltid varit ett grundläggande tema i religionen. Föreställningar om en överordnad gudomlig kraft återkommer i olika varianter i alla kulturer, som ett sätt att hantera och förklara det komplicerade och kaotiska i tillvaron. Religionen blir ett medel att övervinna fruktan för en farlig och främmande värld. Dygnets, årets och livets cykler upprätthölls av gudar och makter så länge människorna utförde ritualer och offer. De som kände myterna och visste vilka offer och ritualer som krävdes kunde förmedla förbindelserna med gudarna och makterna. De fick därmed en särställning i samhället. Hällristningarnas symboliska bilder speglar sannolikt denna komplexa föreställningsvärld och kan därmed ge inblickar i såväl religion som i samhällsstruktur.

Idag råder i huvudsak enighet om att hällristningarna har med religion och ritualer att göra men att de i vissa fall förmodligen också återger myter och berättelser. Vad bilderna betyder är och förblir däremot till stor del en öppen fråga. Hällristningarna är ett symbolspråk, där valet och utformningen av bilder har följt regler och koder, som var kända av dåtidens människor men som vi idag inte kan tolka med någon säkerhet. Bilder och tecken upprepas gång på gång på vitt skilda platser och dessutom ofta under lång tid. Det är viktigt att komma ihåg att bruket med hällristningar spänner över hela bronsåldern  och att de olika bilderna knappast haft samma betydelse överallt och inte heller under hela den mer än tusen år långa perioden.  Hällristningslokalerna måste därför studeras i sina lokala sammanhang tillsammans med boplatslämningar, gravar, offerdepåer mm. Oavsett vad de betyder markerar hällrist-ningarna viktiga, religiösa och rituella platser i bronsålderns landskap.    

I Blekinge har hittills ca 300 lokaler med hällristningar registrerats. Endast tretton av dessa innehåller figurframställningar. De övriga utgörs av skålgropar och rännor på hällar och block. Sex av figurristningarna finns på Torhamnslandet längst i öster, fyra i socknarna öster därom. De tre återstående återfinns i mellersta Blekinge. I västra halvan av länet har hittills inga figurristningar påträffats. Lokalerna med skålgropar och rännor har en vidare spridning  men även de är fåtaliga i väster.

Vare sig hällristningarnas lägen i landskapet eller valen av motiv är slumpmässiga utan har har följt kulturella koder, en överenskommen mening. Det är inte det dagliga livet som avbildas. Det som återges på berget är istället företeelser och föremål med status- och symbolbetydelse som hästar, vagnar, skepp, vapen och bilder av ceremonier. Motivfram-ställningarna är tydliga. Skepp och djur avbildas från sidan, vagnar uppifrån. I scener med människoframställningar återkommer samma kroppsliga gester gång på gång. Skalan är hierarkisk, där störst är viktigast. Kroppsdelar som händer och kön är överdimensionerade.


Blekinge Museum

Borgmästaregatan 21
371 35 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Reception 0455 - 30 49 85



E-POST

Blekinge museum

Föremålsmagasinet Rosenholm

Skrädderivägen 3
371 55 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Föremålsmagasin 0455 - 30 49 75



E-POST

Föremålsmagasinet

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att löpande få information om allt som händer på museet!

Följ på Facebook  Blekinge Museum

Instagram Följ på Instagram