Blekinge museum

Runstav

Månadens föremål januari

I en museisamling finns många märkliga föremål. Ting som med tidens gång blivit överflödiga, obrukbara eller bara omoderna och på ett eller annat sätt hamnat på ett museum. Runstavar är exempel på just detta.

Har du kunnat hålla reda på alla helgdagar i jul och nyår? I äldre tider var det inte ovanligt att använda en sk runstav för att ha koll på årets dagar och dess högtider. Runstaven är en slags evighetskalender och användningen av den är belagd sedan åtminstone 1200-talet. Majoriteten av de bevarade stavarna är från 1600- och 1700-talen. Den gregorianska kalenderreformen 1753 gjorde de gamla runstavarna oanvändbara och bruket upphörde.

Hur skall den då läsas? De inristade runorna motsvarade olika veckodagar och genom att veta årets söndagsbokstav visste man vilket tecken som symboliserade vilken veckodag. Runstavens första rad, som bestod av de sju första runorna i den yngre futharken (runalfabet) upprepades 52 gånger, dvs antalet veckor på ett år. Dessa runor kallades söndagsbokstäver.

För att kunna ange påsk och pingst som ju är flyttbara högtider, behövde man också veta årets gyllental. Gyllentalet motsvarade på samma sätt som söndagsbokstaven en specifik runa och därigenom kunde månskiftena räknas ut.  Förutom runor finns ofta symboler som symboliserar olika viktiga helgdagar inristade på staven.

Museet har flera runstavar i samlingen, några är från 1600-talet. Denna, märkt med året 1671, är rund med svarvad knopp  och ca 1 m lång. Kalendern är skriven på två rader med symbolerna ovanför söndagsrunorna och gyllentalen nedanför. Läsriktning är från höger till vänster, sedan skall staven snurras uppåt. Den skänktes till museet 1899 av landshövdingen greve Gotthard Wachtmeister. Möjligen kommer den ursprungligen från Uppland eller Dalarna. Den har också använts som promenadkäpp.

Föremålsid: Blm 221, förmålsfoto: Morgan Olsson