Denna webbplats använder cookies för att fungera bättre. Genom att surfa vidare godkänner du dessa cookies. Mer detaljerad information om vilka cookies som används.

Stäng
Nyheter & Pressinfo
Blekinge museum

Mossbröd blm 4049

Månadens föremål

Nyligen vann journalisten Magnus Västerbro Augustpriset i kategorin Årets svenska fackbok för ”Svälten - Hungeråren som formade Sverige”. Boken beskriver närgånget och inlevelsefullt nödåren 1867-1869. I vår samling finns ett föremål som ger oss en konkret vittnesbörd från denna svåra tid. Ett bröd bakat på mossa och mjöl från 1868.

Nöden på 1860-talet drabbade stora delar av landet. Flera väderstationer kunde 1867 notera den kallaste majmånad sedan mätningarna startade. Detta år var svälten värst i norra Sverige, men även södra Sverige och Blekinge drabbades svårt. I norr slogs skördarna ut av den långvariga kylan men i söder var det regnet, som aldrig verkade upphöra, som var problemet. Skörden regnade bort, säden svartnade och potatis ruttnade. Året efter fortsatte eländet men nu handlade det tvärtom om en ovanligt svår torka. Om 1867 varit det blöta året i Blekinge blev 1868 det torra året. Åkrarna var svartbrända och träden avlövade redan tidigt på säsongen. 

Människorna i skogsbygden drabbades hårdast av hungersnöden: torpare, backstugusittare och statare. De stora skiftesreformerna och befolkningsökningen hade gjort att andelen jordlösa på landsbygden ökat och jorden räckte helt enkelt inte till för alla. I Blekinge var jordbruket ännu småskaligt vilket också gav mindre skördar än i Skåne och i Mälarlandskapen. En konsekvens av svälten blev också att antalet tiggare växte och fattiga från skogsbygden sökte sig ner till länets kustområden. I Carlshamns allehanda kunde man i augusti 1867 läsa om nöden i Kyrkhult, där en fattig kvinna skulle ha bränt sig själv och sitt barn till döds för att slippa undan svälten. Invånare i Kyrkhult protesterade mot artikeln och menade att den var osann.

För Blekingeborna skulle det bara bli värre. 1869 blev ”det svåra året” och nu slog svälten till med full styrka. Åren dessförinnan hade medfört att det fanns lite utsäde och igen sättpotatis att tillgå. Dessutom var arbetslösheten stor bland de jordlösa och priserna på spannmål blev allt högre. ”Arbetslösheten är allmän och tiggeriet tager med hvarje dag större dimensioner” skrev Blekinges landshövding Hans H:son Wachtmeister i en skrivelse år 1869.

Ett sätt att försöka bemöta och mota svälten var tillagningen av nödmat. Mjöl drygades ut med bark, mossa och krossade djurben. Man använde ekollon, hasselknoppar, kottar och bär. Soppa kokades på vitmossa och myndigheter försökte sprida kunskap om ätbara svampar, något som befolkningen ofta var misstänksam mot. I sin skrivelse från 1869 skriver landshövding Wachtmeister att blekingarna tvingas äta ”onaturliga födoämnen”.  Vårt bevarade mossbröd är ett tydligt exempel på just detta.

Visst gjordes insatser för de fattiga men hjälpen kom ofta alldeles för sent och var alldeles för liten. Inte sällan menade de styrande att de fattiga skulle få klara sig själva, befolkningen skulle inte skämmas bort. Stora insatser hade dock gjorts för Norrlands befolkning under 1867, med utsäde och spannmål, men 1868 var viljan till nödhjälp inte lika stor. En konsekvens av svälten, förutom de ökande dödstalen och de sjukdomar som följde i nödens fotspår, blev också att allt fler emigrerade från Sverige. Från Blekinge tog man sig främst till Tyskland och Danmark, men också till Amerika även om biljetten dit var alldeles för dyr för de flesta.

Och vårt mossbröd då? Det är faktiskt rätt fantastiskt att det finns kvar. Runt 40 år efter svälten skänktes det till Blekinge museum. I vår huvudliggare, där alla föremål finns inskrivna, finns en notering från 1963 om att föremålet skulle gallras ut pga maskangrepp. Idag är vi tacksamma att detta beslut inte verkställdes. Brödet var säkert inte speciellt välsmakande 1868, och 150 år senare ser det knappast mer aptitligt ut. Den 17/3 har vi öppet hus på föremålsmagasinet Rosenholm och temat för dagen är blekingsk matkultur. Ett av föremålen vi plockar fram är just vårt gamla mossbröd.

Föremål Blm 4909, foto: Morgan Olsson

 


Blekinge Museum

Borgmästaregatan 21
371 35 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Reception 0455 - 30 49 85



E-POST

Blekinge museum

Föremålsmagasinet Rosenholm

Skrädderivägen 3
371 55 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Föremålsmagasin 0455 - 30 49 75



E-POST

Föremålsmagasinet

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att löpande få information om allt som händer på museet!

När du anmäler din e-postadress godkänner du samtidigt att museet får använda den för att informera om våra verksamheter och evenemang.
Följ på Facebook  Blekinge Museum

Instagram Följ på Instagram