Denna webbplats använder cookies för att fungera bättre. Genom att surfa vidare godkänner du dessa cookies. Mer detaljerad information om vilka cookies som används.

Stäng
Nyheter & Pressinfo
Blekinge museum

Guldring

Månadens föremål

En ring, nyligen funnen på Saltö i Karlskrona, ger liv åt det förflutna. Det hör till ovanligheterna att ett arkeologiskt fynd kan härledas till ett specifikt namn men i det här fallet får arkeologin kött och blod.

Med metalldetektor har Thomas Hasselberg gjort ett intressant fynd på Saltö badplats. En guldring märkt A.C Kleman, 3 och 6 april 1805. Namnet Kleman gjorde oss nyfikna då denna släkt länge var framstående i Karlskrona. Ett känt namn ger oss också bättre möjligheter att ta reda på mer om ringen och dess ägare. En stämpel på ringen ger oss även kunskap om vem som en gång i tiden tillverkade den.

A.C Kleman står för Anna Carolina Kleman. Guldringen verkar dock vara för stor för ett kvinnligt finger varför vi misstänker att den tillhört maken, eller blivande maken, Carl Fredrik Ljungstedt. Anna Carolina och Carl Fredrik gifte sig i tyska församlingen den 27 okt 1805. I källorna har vi inte hittat någon uppgift om lysning men datumen 3 och 6 april kan ändå avse just lysning eller förlovningsdatum. Det tidigare datumet kanske kan kopplas till trolovningen, dvs dagen då de träffade överenskommelse om giftermål, och det senare datumet själva förlovningen. Vi vet inte säkert.

Anna Carolina levde mellan 1788-1858, och hon var en del av en framstående familj i Karlskrona. Släkten Kleman härstammande från sadelmakaren Hans Georg  Kleman, mästare i Jönköping och sedan borgare i Karlskrona. Hans son var Johan Bernt Kleman  som var Anna Carolinas far. Johan Bernt föddes 1734 och var rådman och preses i kämnärsrätten mellan från 1770 fram till sin död 1799.  Kämnärsrätten var en instans för tviste- och brottsmål i Karlskrona fram till 1840-talet.  Han var gift två gånger. Först med Hedvig Catharina Arrhenius, född 1745 i Karlskrona, som avled i ”moderskolik” endast 34 år gammal. Han gifte sedan om sig med Benedikta Maria Santesson (1751-1803), Anna Carolinas mor.

Vi vet att familjen Kleman drabbades hårt av den stora stadsbranden i Karlskrona 1790 (de ägde fastigheterna 8,13,15,20 kv. Wachtmeister) och Johan Bernt var en av de första som efter branden lät uppföra ett stenhus, ett tvåvåningshus vid Borgmästaregatan. Familjen förlorade lös och fast egendom och fadern sägs även ha förlorat sin hälsa. Vi vet också av bouppteckningar att familjen hade en stor mängd böcker i hemmet.
Anna Carolina hade sju syskon. En av bröderna, Gustaf Bernard, blev landssekreterare i Karlstad men hade ingen större lycka på denna post. Han avsattes för förskingring och satt sju år på Malmö fästning. En annan av bröderna, Johan Jakob Kleman (1780-1838), blev känd på ett mer positivt sätt. Han var justitieborgmästare i Karlskrona från år 1821 och representerade även stadens borgarstånd i riksdagen.

Ellen Kleman (1867-1943) är idag möjligen den mest kända personen från släkten. Hon var Johan Jakobs barnbarn. Ellen var en stark röst inom den svenska kvinnorörelsen vid 1900-talets början, bland annat genom Fredrika Bremer-förbundet. Även hennes äldre syster Anna Sofia (1862- 1940) var aktiv i frågan om kvinnlig rösträtt, bland annat som ordförande i den Stockholmska lokalföreningen för kvinnlig rösträtt.
Vi vet ännu inte lika mycket om Anna Carolinas make, Carl Fredrik, och hans bakgrund och släkt. Han föddes 1758 och blev med tiden postdirektör i Karlskrona. Han dog i Nättraby 4/5 1829. Tillsammans fick Anna Carolina och Carl två söner och fyra döttrar. En av sönerna gavs det något märkliga namnet Göthric Adalric.

Historien slutar dock inte här. Vi letade även efter nu levande ättlingar till Anna Carolina och familjen Kleman och hittade då bland andra Hodder Stjernswärd i Stockholm. Med ringens hjälp kunde vi binda samman generationer. Nu hoppas vi att fler ättlingar ger sig tillkänna inför årets Arkeologidag på föremålsmagasinet Rosenholm den 25/8, då du även kan se guldringen tillsammans med andra spännande föremål. Däremot får vi nog aldrig veta hur eller varför Carl Fredrik eller Anna Carolina tappade ringen.

Vem tillverkade ringen?

Smeden som tillverkade ringen hette Friederich Silber (1745-1836), vilket avslöjas av stämpeln ”FS”. Mellan 1776-1812 var han juvelerarmästare i Karlskrona. Silber lärdes upp i Karlskrona och blev 1764 gesäll. Han avlade bured 1777 och blev en del av Karlskronas borgarskap. År 1812 sa Silber sannolikt upp sitt burskap och överlät sin verkstad till smeden Claude Saint Clair Donneaud.
Silber levde till största delen i Karlskrona, förutom åtta år då han arbetade i London. Han gifte sig för första gången 1778 med barnmorskan Anna Regina Berg, som avled 1795. Han gifte om sig ett par år senare med Eva Margareta Håkansson. Båda äktenskapen var barnlösa.
Var Silber bodde och verkade går inte med säkerhet att säga, men vi vet att han ägde två fastigheter som låg i hörnet Stortorget – Smedjegatan i kv. Sjöstierna. Enligt bouppteckningen testamenterade sedermera Silber sin egendom till oskylda, det vill säga till personer som han inte var släkt med.
På Nordiska museet i Stockholm finns ännu ett föremål tillverkat av Silber, en strösked som också återfinns i standardverket ”Svenskt silversmide, guld- och silverstämplar”.

Hur vet vi allt detta om Anna Carolina, Johan Bernt och Friedrich?

I Blekinge museums arkiv och faktarum finns mycket kunskap och har du ett namn att utgå ifrån blir det enklare att söka i källmaterialet. I Swahns tomtarkiv kan man se vem som ägde en fastighet. När fastigheten är känd kan man gå vidare och titta på Thedenius ”karta öfver Carlskrona” upprättad 1877-1882, och leta upp kvarter och fastighet.
Karlskronas stadsbild har genomgått stora förändringar och många äldre hus har rivits. Blekinge museums topografiska arkiv är insorterat i kvarter och där kan det finnas fotografier på kvarter och hus som idag är borta.  Fotografier hittar du också i Blekinge museums foto- och föremålsdatabas. Arbetet med att lägga ut material på webben sker fortlöpande och är på långa väger inte klart ännu. Här hittar du ringen i vår databas. 

Liljas Blekingska samling, som bygger på det arbete som Albert Lilja utförde mellan 1910-1945, är ett omfattande excerperingsarbete. Här finns sak- och personuppgifter ur skrivna och tryckta källor från senmedeltid fram till mitten av 1900-talet, bland annat uppgifter om 46 000 personer med anknytning till Blekinge. Via museets hemsida kan du söka efter personer och se om de förekommer i Liljas Blekingska samling.

Föremåls id: Blm 29457 foto: Morgan Olsson

 

 


Blekinge Museum

Borgmästaregatan 21
371 35 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Reception 0455 - 30 49 85



E-POST

Blekinge museum

Föremålsmagasinet Rosenholm

Skrädderivägen 3
371 55 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Föremålsmagasin 0455 - 30 49 75



E-POST

Föremålsmagasinet

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att löpande få information om allt som händer på museet!

När du anmäler din e-postadress godkänner du samtidigt att museet får använda den för att informera om våra verksamheter och evenemang.
Följ på Facebook  Blekinge Museum

Instagram Följ på Instagram