Blekinge museum

Krucifix

Månadens föremål mars 2020

Det stora, senmedeltida triumfkrucifixet från kyrkan i Mjällby är en säregen skapelse. Kristusbildens grovt skurna, lidande ansikte har fascinerat människor i över 500 år. Någon skulle nog kalla den grotesk och genom tiderna har den gett upphov till en mängd lokala sägner. Bland annat sades att gravida kvinnor som tittade på krucifixets ansikte drabbades av missfall. Enligt en annan sägen skulle det ”kommit öfver sjön och blifvit funnen vid stranden i Hellevik” (Hällevik). I kustsamhällen, inte minst i Blekinge, är det inte helt ovanligt med berättelser om heliga föremål som flutit i land från havet.

Triumfkrucifix är vanligtvis placerade vid kyrkans triumfbåge, där kor går över till långhus. Triumfen syftar på den återuppståndne Jesus seger över döden. Tittar du noga på bilden ser du en fyrkantig nedskärning på figurens bröst. Här förvarades ett litet relikskrin med en bit pergament och ett fragment som enligt traditionen kom från det "sanna korset", dvs det kors Jesus korsfästes på. Ett stort antal kyrkor gör anspråk på att ha reliker från detta kors. Genom pergamentlappen kan Kristusbilden troligen dateras till 1492. Texten på lappen lyder: ”Hoc est una particula de sancta cruce Domini nostri J esu Christi, que imponebatur anno Domini MCDXCII die beati Thome apostoli, domino Georgio Pauli procurante, protunc Rectore hujus ecclesire” vilket ungefär kan översättas till ”Detta är ett stycke af vår Herres Jesu Christi heliga kors, som hittades år 1492 S:t Thome dag (= 21 dec.)”. Över reliken fanns även ett förstoringsglas med vilket man skulle kunna läsa texten. Relikskrinet bevaras idag på Lunds universitets historiska museum.

I Blekinge var befolkningsökningen mycket hög under 1700-talets andra hälft, över 40%. Under 1700 – och 1800-talen revs många av de medeltida sockenkyrkorna i Blekinge. De ansågs helt enkelt för små för att rymma landsbygdens växande befolkning. Den gamla medeltida kyrkan i Mjällby, möjligen med anor ändå från 1100-talet, ersattes av en ny kyrka som invigdes 1791. Krucifixet flyttades med till den nya kyrkan. Där fick det hänga till 1800-talets mitt för att sedan tas ner och förvaras uppe på sakristians loft. Storleken gjorde att det skymde sikten från altaret, men många menade också att det var för fult för att visas i kyrkorummet. Professor Nils Henrik Sjöborg, historiker och fornforskare som under sent 1700-tal reste runt i Blekinge, menade att krucifixet var ”ovanligt stort och fult”. Den danske professorn Christian Molbech, som var i området 1812, höll med: ”Et styggere traebillede har jag aldrig nogensinde seet”.

Idag är krucifixet gråmålat men du kan fortfarande se rester av röd färg, målat blod där törnekronan en gång satt och där spjutet under korsfästelsen stacks in i Jesus kropp. Skulpturens bål och ben är skurna i ett stycke, huvud och armar är monterade. Korset är sentida, troligen sent 1700-tal eller tidigt 1800-tal.

1900 skänktes krucifixet till Historiska museet för att senare överlåtas till Blekinge museum. 

Föremåls-id Blm 1555. Foto: Christoffer Sandahl, relikskrin: Lovia Dal (LUHM 299).