Blekinge museum

Månadens föremål

Månadens föremål februari 2022

Ett minne av ett misslyckat byggprojekt. Månadens föremål är en tryckt ”Bön För Den Nya Amiralitets Kyrkans Byggnad” från runt år 1760. Bönen verkar dock inte hjälpt att få kyrkobygget i fråga färdigt. Pengarna tog slut och tjugo år efter att arbetet påbörjades avslutades projektet. Bönen riktar sig till de byggnadsarbetare som anlitades: ”alla them, som på then Nya Amiralitets kyrko-byggnaden arbeta, samt ifrån alla olyckor, svåra fall och wådeliga händelser nådeligen bevara”.

Karlskrona hade anlagts vid en tid då den svenska stormakten skulle bibehållas och försvaras. Det gigantiska projektet med att anlägga en helt ny stad krävde enorma resurser (som oftast inte fanns), men kunde möjliggöras genom den starka viljan hos ett kungligt envälde. Det stora nordiska krigets slut 1721 kan ses som en symbolisk slutpunkt för stormaktstiden. En tid av nedgång inleddes, samtidigt som det karolinska enväldet kom att ersättas med frihetstiden och dess idéer om upplysning, kultur, tryckfrihet och en maktförskjutning från kung till riksdag och regering.

Efterspelet, med fattigdom och farsoter, påverkade också Karlskrona och i förlängningen så även bygget av Amiralitetets nya, stora stenkyrka. Tanken var att den skulle ersätta den av trä byggda Amiralitetskyrkan, Ulrica Pia, som invigdes 1685. Träkyrkan var uppförd som ett provisorium, tänkt att stå kvar till dess att en kyrka av sten kunde slå upp portarna. År 1749 gjorde en av tidens främsta arkitekter, överintendenten Carl Hårleman, en ritning. Projektets svaga finanser gjorde dock att Hårlemans förslag inte kunde förverkligas. Några år senare, 1756, ljusnade dock läget för kyrkobygget då riksdagen anslog 20 000 Rdr till projektet. 1759 fick greven och arkitekten Carl Johan Cronstedt uppdraget att ta fram en ny ritning och efter detta kunde arbetet äntligen påbörjas. Den nya kyrkan skulle kallas Adolf Fredriks kyrka efter den svenska kung som vid tiden satt på tronen.

Stads - och fästningsplan från 1804. Här finns både nya och gamla Amiralitetskyrkan utmärkta.

1760 lades grundstenen vid Amiralitetstorget men efter fem års arbete hade grundmurarna bara nått till en höjd av 4 alnar (ca 2,5 m). Bygget stannade av. En anledning till detta kan ha varit en livlig diskussion om kyrkans placering, samt att Amiralitetets resurser användes till rustning av flottan. På 1770-talet upphörde arbetet helt, murarna hade då uppnått 14 alnar (ca 8 m). Det misslyckade bygget hade vid tidpunkten kostat 135 000 daler silvermynt. Nästa förslag på en ny Amiralitetskyrka kom inte förrän 1876.

Murarna lämnades som en ruin innan de till sist revs. Stenar återanvändes till trappor och kajer vid Kungsbron, inte långt från Amiralitetsparken. Och provisoriet, Amiralitetskyrkan av trä, står efter 300 år fortfarande kvar.

Den lilla tryckta bönen donerades till museet 1911. 

En av förmodligen få existerande avbildningar av den ofärdiga Nya Amiralitetskyrkan. Akvarellen utfördes av kopparslagaren Jonas Wiséen omkring 1810. Blm 25847 (möjlig kopia efter Wiséen)

Blm 7587, foto: Morgan Olsson