Nyheter & Pressinfo
Blekinge museum

Barockträdgården

Lite om Grevagårdens barockträdgård

Trägårdzskötzel ähr dän ädlaste och lustigaste hantering som en adelsman uppå landet kan förlusta sig mäd...

 Om man i kassaboken ganska väl kan följa uppförandet av huvudbyggnaden blir man i stället betydligt sämre underrättad om trädgårdens funktion och utseende, den trädgård som i rekonstruerad form i dag kallas Barockträdgården, och som av tradition ansetts vara samtida med huset. Där kunskapen om trädgårdarna på Skunkenberg och Tromtö är någorlunda god och delvis detaljerad, är den enda kända avbildningen av barockträdgården från äldre tid en akvarell av Johan Törnström från år 1814.

Mindre till ytan har den knappast haft samma nyttoaspekt som Tromtö och Skunkenbergträdgårdarna, utan planerats som en del av palatsanläggningen. Av den ursprungliga trädgården finns i dag få eller inga spår. Indelningen av trädgården i en övre och nedre trädgård med en avgränsande terrassering kan utläsas av 1708 års karta över tomten. Terrasseringen förmedlar övergången mellan arkitekturverket; palatset, och den omgivande terrängen; trädgården, men vem som har ritat och planerat trädgården framgår inte.

Terasseringen bör vid denna tidpunkt ha varit avslutad, då grevinnan noterar i sin kassabok för den 11 maj 1706: ”betalt för steen ballistraderna medh alt dess förferdigande och tilbehör, på stora trappan för steen Huset, som mester Rudolf Bints hafwer på stenhugarens wegnar quiterat och är acorderat för 120 dsmt”, vilket sannolikt refererar till terrasseringen, och är också det sista kända arbete som mäster Rudolf Bientz utför eller låter utföra på Grevagården.

Enligt gammal sägen och tradition skall den kallmurade stödmuren av tuktade stenblock ha uppförts av ryska krigsfångar, något som synes bekräftas av en notis i kassaboken i december 1706: ”min herre förährade til 32 stycken ryska gemena fångar 20 dsmt”, alltså meniga ryska soldater som kommenderats som arbetsmanskap till amiralgeneralens tomt, och för sin möda får dela på 20 daler silvermynt ur amiralgeneralens hand.

Under året 1709 upphör successivt den annars regelbundet återkommande noteringen "til tomptens dagliga utgift medan der byges". Det förefaller alltså som om det långa och mödosamma arbetet med att planera och terassera tomt och trädgård nu är färdigt. Den 21 augusti 1709 sker en sista utbetalning; ”til tomptens dagliga utgiftt medan der byges 100 dsmt”, och sannolikt är trädgårdsanläggningen därmed färdigställd omkring 1710. I oktober 1704 noterar grevinnan: ”betalt Lars Wasser för 60 stycken små frugtbara trän 15 dsmt”, men säger dessvärre ingenting om var dessa träd skulle planteras. Kanske var de små träden åtminstone delvis avsedda för trädgården i staden?

I mars 1711 köper emellertid grevinnan för första gången frö till sin nyanlagda trädgård: ”betalt kiöpmannen ebert graf rekning för trägålsfrö til schunkenberg och tromptöö, sambt til trägården i staden ...”, och detsamma sker i mars 1715: ”betalt swen wijt för trägålsfrö til tromptöö trägård för 4 dl 16 öre sambt för frö ott trägården i staden a 1 dl 24 öre giör tilsammans 6. 8 dsmt”. Även våren 1716 köps frö till trädgården i staden : ”kiöpt trägålsfrö til tromptöö trägårdh för 6 dl 19 öre smt, sambt för min trägårdh i staden för 2 dl 31 öre smt, giör til sammans 9.18 dsmt”.

Fröer köptes annars in både när och fjärran; hösten 1698 fick löjtnant Dalkarl ”medh sig ott lübeck att kiöpa trägålsfrö 10 dsmt”, och våren 1706 köptes frö från en mera näraliggande ort; ”betalt een trägålsmästare uthur Carlshamn för allehanda trägålsfrö til tromptöö trägård 9 dsmt”. Fröerna förvarades sedan i en kista: ”En liten Kista at hafwa Trägårds Frö uti”. I bouppteckningen 1720 uppfattas trädgården helt klart som en del av stadspalatset, och det noteras att det i trädgården fanns: ”4 Pojkar guttne i Bly och ett stort fruentimber af dito” samt ”4 Pojkar af trä uthugne”, vilket väl får ses som en symmetrisk utformad dekoration av statyetter. Dessa fanns för övrigt kvar ännu 1736. Den 20 oktober 1718 gör Sophia Lovisa den sista noteringen om sin trädgård i kassaboken: ”betalt en trägårdsmästare som i sommar ansat op min trägård i staden 12 dsmt”.
Utdrag ur Blekingeboken 2005 Grevagården – stenhuset i staden.

Hur kan trädgården ha sett ut?
Ser man hur Nicodemus Tessin dy planerade sin trädgård vid Tessinska palatset i Stockholm kanske man kan få en aning om hur Grevagårdens trädgård en gång sett ut. Tessin har ”bunte Blumen”, alltså färgglada blommor, buxbom i snirkliga mönster och fontäner. Här finns också lindar som är hårt tuktade, liksom statyer. Att Sophia Lovisa också hade statyer i trädgården vet vi genom hennes bouppteckning, det fanns fyra stycken, gjutna i bly, och fyra stycken, snidade i trä. Sophia Lovisas trädgård, liksom Tessins, var antagligen inte avsedd att vistas i utan gjorde sig bäst på håll, sedd lite ovanifrån genom paradvåningens fönster.

Trädgården restaureras
Samtidigt som Grevagården återställs restaureras också trädgården. Uppdraget går till arkitekt Sven A Hermelin. Arkivmaterialet är knapphändigt och det viktigaste underlaget blir Törnströms akvarell från 1814. Sven A Hermelin skissar ett antal förslag till rekonstruktion av barockträdgården.1972 skriver Hermelin till Atterman i ett brev som bifogas en ritning: Idén är utarbetad i samråd med antikvarie Nisbeth och godkänd av honom i föreliggande skick. Antikvarie Nisbeth är helt med på att man använder vatten för att berika gårdsbilden liksom vi är överens om att det långa mittperspektivet, som nu får avslutas med en port som leder till ingenting, ändras så att en dubbeltrappa ledande till en gröninramad sittplats får avsluta mittaxeln... 1975 anläggs trädgården slutligen efter denna ritning.

I ”Utblick landskap” 1985:1 skriver landskapsarkitekt Peter Hermansson att "Uppgiften att rekonstruera barockträdgården med utgångspunkt från detta underlag kan inte ha varit enkelt. Hermelin måste förlita sig till egna kunskaper inom den historiska trädgårdskonsten för att skapa en tidstypisk bild av hur Grevagården kan ha sett ut."


Övre barockträdgården. De stora idegranarna syns i bakgrunden.
 

Idegranarna
De två stora idegranarna som står på terrassen är naturskyddade. Om de är samtida med byggnationen i början av 1700-talet vet vi inte, men de bör vara planterade i samband med att huset uppförs. Den ena räknas som Sveriges näst största idegran och bägges höjd överstiger betydligt de 6–8 meter som är det normala för denna art i Sverige. I ett protokoll fört vid överläggningar om projekteringen av det nya museet och restaureringen av Grevagården kan man läsa att hembygds- och museiföreningen ville ta bort idegranarna, trots att de var fridlysta men varken länsstyrelsen eller arkitektkontor gick med på förslaget.

På en av förslagsritningarna från Hermelins arkitektkontor står särskilt att de båda träden otvivelaktigt har ett högt arkitektoniskt och miljömässigt värde och att de utgör en förbindelselänk till Grevagårdens tidigaste tillkomsthistoria och därför bör behållas vid trädgårdens restaurering.


Wachtmeisterska huset. Johan Törnström 1814.

Detta händer idag


Aktivitet

Skapa historia

Var med och skapa historia! Wretmarks Foto och Blekinge museum gör gemensam sak i ett projekt som går ut på att dokumentera personer som lever och finns i Blekinge under sommaren 2018. Innan fotograferingen får du fylla i ett kort frågeformulär där du svarar på vad som är viktigt för dig just nu, vad Blekinge betyder för dig och vilka framtidsdrömmar du har.
Wretmarks foto Borgmästaregatan 19 i Karlskrona

Visning/guidning |11:00

GUIDADE TURER

För hela familjen kl 11, 12, 13, 14, 15. Följ med till det tidiga 1700-talet och möt Grevinnan eller Skafferskan eller Trädgårdsmästaren i en visning. Du träffar inte alla samma dag utan det varierar. Du kan ringa till receptionen 0455-304985 för att få reda på vilken visning som är aktuell för dagen. Ingen förbokning krävs! Visningen pågår cirka 20-30 minuter.
Blekinge museum

Visning/guidning |11:30

Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona

För hela familjen hela juli varje dag varje halv timme kl 11.30–14.30. Följ med på en introduktion till världsarvet Örlogsstaden Karlskrona!
Blekinge museum

Kommande händelser


Aktivitet|tor 31/5 -24/8

Skapa historia

Var med och skapa historia! Wretmarks Foto och Blekinge museum gör gemensam sak i ett projekt som går ut på att dokumentera personer som lever och finns i Blekinge under sommaren 2018. Innan fotograferingen får du fylla i ett kort frågeformulär där du svarar på vad som är viktigt för dig just nu, vad Blekinge betyder för dig och vilka framtidsdrömmar du har.
Wretmarks foto Borgmästaregatan 19 i Karlskrona

Visning/guidning|sön 1/7 -31/7 11:00

GUIDADE TURER

För hela familjen kl 11, 12, 13, 14, 15. Följ med till det tidiga 1700-talet och möt Grevinnan eller Skafferskan eller Trädgårdsmästaren i en visning. Du träffar inte alla samma dag utan det varierar. Du kan ringa till receptionen 0455-304985 för att få reda på vilken visning som är aktuell för dagen. Ingen förbokning krävs! Visningen pågår cirka 20-30 minuter.
Blekinge museum

Se fler evenemang →

Blekinge Museum

Borgmästaregatan 21
371 35 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Reception 0455 - 30 49 85



E-POST

Blekinge museum

Föremålsmagasinet Rosenholm

Skrädderivägen 3
371 55 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Föremålsmagasin 0455 - 30 49 75



E-POST

Föremålsmagasinet

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att löpande få information om allt som händer på museet!

Följ på Facebook  Blekinge Museum

Instagram Följ på Instagram