Nyheter & Pressinfo
Blekinge museum

August Holmberg

August Holmberg berättar

August Holmberg (1860-1949); Byggmästaren, jägaren, naturvännen, folklivsskildaren, filosofen och tecknaren från Svängsta.
Läs mer om honom i Blekingeboken 1993

Om julgranar...
"Bruket att hålla sig med julgran är av ungt datum. Före 1870-talet lär nog ej funnits julgran i något hem på landsbygden. Utan möjligtvis hos någon ståndsperson. Men under 1870-talet börjar en och annan storbonde hålla julgran. Förutsatt att han hade barn. Det var till barnens glädje granen pryddes.

Att sätta julgranar i kyrkor, på torg eller allmänna platser är ett bruk som påbörjats först under de sista årtiondena. Till fot tog man ofta bara ett stort vedträ vari man borrade ett hål och vände träets flata yta ned mot golvet. Senare tog man två alnslånga plankbitar skar in "halft" i "halft" och spikade ihop dessa i vinkel om varandra.

Hos herrskap fyllde man en träspann med sand och satte ner granen häri, ty då höll den sig färsk längre. Ovanpå sanden i spannen lade man grön vacker skogsmossa och fanns pappersblommor satte man några sådana i mossan.

Hos vetebrödsbagarna brukade till varje jul bakas stora mängder av så kallade; "Julagobbar" av vetemjöl med några russin fastsatta, föreställande ögon, mun och knappar.

Sådana "julgotter" köptes till barnen och av dessa hängdes i granen. Men eftersom varje barn endast fick två sådana förslog detta inte långt. Därför hängdes det äpplen i stor mängd. Man tog de minsta man hade. Snart fann man på att av papper forma små, små posar på vilka klipptes tätt med små hål. Påsarna fylldes med nötter och 4 á 5 sådana påsar hängdes i granen. Glitter dröjde många år innan det kom i bruk. Det fanns här och där, kvinns som brukade göra  pappersblommor till försäljning.

Sådana köptes och bands av kulört papper gult eller rött, klipptes remsor 2 1/2 a 3 cm breda 45-50 cm långa som taggades med saxen i båda kanter. Så slog man ögla på mitten och hängde dit några sådana. Den ene försökte överträffa den andre i krimskrams, så länge var och en sjelv skulle göra prydnaderna.

Eftersom tiden gick, kom år från år mera julgransprydnad i handeln. Gobbar, hästar, grisar m m . Både av pepparkaksdeg och socker. Och efter Chokladfabrikernas tillkomst har det blivit uppsjö på sådant krimskrams. Om eftermiddan Julafton skulle granen klädas. Man tände icke denna kväll. Men juldagsmorgon, tidigt när folk gick till kyrkan lysta av sina "tånnabloss" brukade de som bodde jemte vägen och som egde julgran tända denna och ställa den invid det fönster som vette mot vägen samt ha dessa fönsterlämmar öppna så att gående skulle få se att "de va jul i stuan" o inte så skitt som te naboens där di ingen julgran hade! Högfärden att överträffa grannen, var en bidragande orsak till att julgransbruket vann så hastig spridning! Det dröjde säkert mer än 10 år från det julgranen börjat spridas på landsbygden förrän man dansade runt den på julafton. De gamla höll denna kväll helig i ordets fulla bemärkelse. Juldagen ej heller. Då höll var och en sig hemma i stillhet. Först annandagskväll var det lovligt att besöka varandra. Och så tog ungdomarna hand i hand varandra och gick några slag runt granen. Men Gud nåde den som taget några danssteg. Väl hörde vi omtalas att fint folk dansade kring granen. Men sånt passade inte allmogen!

Julgranljus av stearin fanns icke i början förrän långt sednare. Men allmogen stöpte sjelv ett slags små talgljus kallade:"Pöato" som de använde i kök, stall och lagård. Dessa skars i 4 á 5 cm långa bitar som med sytråd bands fast vid granens grenar. Den ena ljusbiten hängde snett på ett håll, den andra på ett annat. "Dä ä väl inte så noga! Luen=(lågan) har väl vett te o brinna rätt opp"! Snart började bleckslagarna göra ljustutor som mäst liknade en syring eller fingerborg som i nedra ändan hade en trekantig spets. Klyfde man med knivspetsen en grangren och stack den här spetsen igenom grenen satt hållaren fast. Ljusbiten sattes i överändan.

Snart gjorde smeden bättre ljushållare av ståltråd. Dessa hade en spiralformig hölsa överst 11/2 cm stor och nedra ändan var rak och sådär 7 á 8 cm lång. Tätt nerom spiralen vreds
ståltråden rundt en grangren och i spetsen sattes ett äpple. Detta verkade som en balans så att ljuset stod alltid rätt upp.

Sjelva anskaffandet av granar har under tidens lopp undergått många förändringar. Köpmän och spåndspersoner i stan vidtalar någon bonde som skaffare. Man rättar sig efter ordspråket: Gåvor och gengåvor, e k t. Var det någon fattig inom stan som skulle ha gran stal denne en sådan på stans plantering.

Bruket att ha stjerna i toppen på granen, har troligen sitt ursprung från Prestgården. Det förekom här och var bland allmogen, men var långtifrån allmänt!

Så kallad: Dans kring granen förekom under helgdagskvällar. Annandags, Nyårs, och Trettondags samt om "tjunadass kjöll" (20 de dag=Knut) Denna kväll var den sista som granen var prydd. På de ställen der granen "plundrades skedde detta denna kväll. I varje fall plockades prydnaderna bort då och dagen efter slängdes granen på sopbacken. Vid dansen kring granen upprätthölls ståndsskillnaden noga! Böndernas barn samlades i bondgårdarna och torparnas i torpstugorna. En torparunge var ej värdig att vara med då, om han än under vardagsarbetet kunde umgås med bondbarnen på det förtroligaste
sätt.

Om julträd...
Före julgranen, och många år efter att denna kom i bruk, hade man så kallade: julaträ. Somliga gjorda av svarvgods. men de flesta klumpigt hopsatta av flera krokiga träbitar. I dessa sattes flera ljus helst udda, 3-5 eller 7. Träställningen vilade på en klumpig fot så att den ej trillade överända och voro högre i mitten så att det mittersta ljuset stod betydligt högre än sidoljusen. Många julaträ voro blåmålade. Efterhand som granen vann insteg försvann julaträn.

Att sätta enar framför ingpången till en stuga förekom icke utan vid dödsfall. Detta hette;"maja för den döe" Likgiltigt sen om det var i Maj månad eller december månad. Men i vår ort sattes aldrig Enar enbart för julfirandet.

 

Upp 

 


Blekinge Museum

Borgmästaregatan 21
371 35 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Reception 0455 - 30 49 85



E-POST

Blekinge museum

Föremålsmagasinet Rosenholm

Skrädderivägen 3
371 55 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Föremålsmagasin 0455 - 30 49 75



E-POST

Föremålsmagasinet

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att löpande få information om allt som händer på museet!

Följ på Facebook  Blekinge Museum

Instagram Följ på Instagram