Nyheter & Pressinfo
Blekinge museum

Arbetsgivaren, stenhuggaren och fackföreningen

August Palm, Kata Dahlström och Karl Kihlbom var bland de agitatorer som väckte stenhuggarna till facklig och politisk medvetenhet. Blekinges första fackförening bland stenhuggare bildades 1895 på Sternö. Stenhuggarens arbetsvillkor var osäkra. Om bolaget hade beställningar på sten kunde hans inkomster bli goda. Uteblev beställningarna räckte varken skicklighet eller energi till. Valet kom då att stå mellan att flytta och söka annat arbete eller att arbeta mot mindre betalning. Huslån band den gifte stenhuggaren till bolaget, ständiga skulder för matvaror till handelsmannen, arrende eller dagsverke till bonden eller markägaren. Strejkade stenhuggaren riskerades både brödföda och husrum mot oviss förbättring av betalningen. Att ansluta sig till Svenska stenindustriarbetareförbundet kunde medföra arbetsgivarens ovilja. Trots detta lades grunden till det "röda" Blekinge i stenbrotten.
 
Strejker
Den första organiserade strejken bland stenhuggarna ägde rum 1901. Arbetsgivarna sänkte avlöningen med 10 %. Efter fem månaders strejk återgick stenarbetarna till arbetet och tvingades godtaga lönesänkningen.

"För att i någon mån belysa aflöningsförhållandena må framhållas, att då en stenhuggardagsförtjänst enligt den äldre prislistan utgjorde i genomsnitt 3 kronor och 50 öre per dag, den enligt arbetsgifvarnes senast framlagda lista skulle komma att gå till i genomsnitt, lågt räknat, 3 kronor om dagen. Då som ofvan nämndt, arbetarne gå till denna strejk tämligen klent rustade, kommer den däremot rör arbetsgifvarne vid den gynnsammaste tidpunkt de kunde önska. De ligger nämligen i allmänhet inne med ganska stora lager, och marknaden är trög."
Blekinge läns tidning 7 januari 1901.

 
Storstrejken 1909
En stenhuggare berättar:
"Jag gick in i fackföreningen när jag var 15 år. Alla var med i fackföreningen. Jag betalade halv avgift rör jag var ju underårig. 35 öre i veckan var avgiften och 60- 70 öre rör de äldre. På våren i april gick vi i strejk här på Tjurkö, så många här var. Då fick en ungkarl 8 kronor i veckan och en gift fick 12 kronor plus 50 öre rör vart barn.Det gick ju ganska bra till storstrejken kom. Då fick vi inget understöd alls förrän under slutet av strejken med en 3-4 kronor i veckan. Vi var tvungna att börja arbeta för att kunna leva. Lite förbättringar fick vi, för det var dåligt må ni tro. Det var stenhuggare som inte kunde tjäna mer än 50 öre om dan. Det blev några strejkbrytare och jag kommer ihåg en dag 1909, Sturkös fackförening hade en röd fana och de kom över var onsdag till Tjurkö. De hade med sig två dragspelsspelare. Vi marscherade fram till kontoret där inspektoren bodde. Där var då ett 20-tal strejkbrytare och när vi passerade dem sänkte vi fanan. Ingen sa ett ord, varken vi eller de andra, allt gick lugnt till. Vi gick upp mot norra Tjurkö där vi hade fest. Det var vid dansbanan i Nabbahagen. Där språkade vi och dansade och hade läskedrycker. Firman gick ti1 länsstyrelsen och vi fick förbud att beträda marken där strejkbrytarna arbetade. Men vi fortsatte med våra fester så länge det var sommar. Vi var så snälla och ville inte strejkbrytarna något ont, de var ju alla Tjurköbor - de tänkte sig bara inte för."


Blekinge Museum

Borgmästaregatan 21
371 35 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Reception 0455 - 30 49 85



E-POST

Blekinge museum

Föremålsmagasinet Rosenholm

Skrädderivägen 3
371 55 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Föremålsmagasin 0455 - 30 49 75



E-POST

Föremålsmagasinet

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att löpande få information om allt som händer på museet!

Följ på Facebook  Blekinge Museum