Nyheter & Pressinfo
Blekinge museum

Tidig bild på John Lind

Så började det

John Lind växte upp och gick i skolan i Karlskrona. Han var dock född i Vissefjärda, Kalmar län, den 17 januari 1877.
Moder var mamsell Lydia Lindström, hemmahörande i Karlskrona. Kyrkböckerna noterar vidare: döpt den 20 januari samma år till John Frithiof Constantin. Fader okänd.

Som så många andra barn roade sig John med att klä ut sig och spela teater med sina jämnåriga.Då det Carlbergska operettsällskapet på 1890-talet gästade Karlskrona fick dess ledare upp ögonen för den teaterintresserade ynglingen och rekommenderade honom för vänner i Stockholm. Före avresan uppträdde John i hemstaden.

Mina första lärospån...
”Jag började spela teater redan som liten och mina första lärospån gjorde jag i en vedbod på Arklimästaregatan. Jag var redan då stjärnan – om jag nu själv får kalla mig så – ty det berodde oftast på mig, om vi kunde spela ett stycke eller ej. Därtill kanske i viss mån bidrog att min mor ägde en stor rullgardin, en guloch vit, som vi begagnade som ridå, och när jag blev arg på pojkarna, så tog jag bara min gardin och gick. Vi brukade ta 2 eller 3 öre i entré, och hade ofta nog publik. Musikerna som spelade på ”Mattsan”, som Folkets Hus då kallades, blevo vi bekanta med, och de gjorde oss gärna den äran.

Jag minns förresten att den första blomsterbukett jag nånsin fått var av fröken Amy Aurell efter en föreställning i en mangelbod på Smedjegatan. Det var en vacker bukett med vita pappersspetsar kring, och jag undrar till och med om det inte fanns ett päron upptill. Ja, jag är inte säker. Men sen dess har jag fått många buketter. Nummer två var av museiintendent Quiding.”

I Karlskrona Weckoblad maj 1895…
”Debut af en yngling här ifrån staden som Dansös-Imitatör.”
”En debutant, ynglingen Johan Lindström här i staden, har under några af de senaste aftnarne uppträdt å Frimurarekällarens sommarrestaurant som dansös samt skördat ett väl förtjent bifall. L. har redan som gosse visat stor fallenhet för teatern samt vid flera sällskapsspektakel uppträdt med framgång. Vid 12 års ålder spelade L. med ett litet sällskap jemnåriga i en vedbod, som för tillfället inrättats till teater. De små åhörarne voro förtjusta. Lindström ärnar nu resa till hufvudstaden för att utbilda sig till scenisk artist, för hvilken bana han tyckes ega naturlig fallenhet och oöfvervinnlig lust.”

John Lind – namnet skulle hädanefter bli hans artistnamn – lämnade Karlskrona 1895 och redan i augusti skrev han kontrakt med Nya Aktiebolaget Tivoli. Här spelade han en av Colombines tre tärnor i balettpantomimen ”Pjerrot som Don Juan” och gaget var 150 kronor för en månad. Under drygt ett år uppträdde John på olika scener: Alhambra, Kristallsalongen, Novilla, Sveasalen och Mosebacke.



 Pojken skulle till teatern…
”Jag stannade i Karlskrona till dess att jag  var 17 år. Direktrisen för ett av våra förnämsta resande teatersällskap på den tiden, fru Carlberg, gjorde besök här nere, jag lärde känna henne och hon tyckte absolut ”att pojken skulle till teatern”. Hon lagade också att jag fick komma upp till Stockholm och lära mig dansa. Det gick rätt bra, så pass bra i att jag efter  en månad fick börja provdansa på Alhambra för tre kronor! per kväll. Och därmed har stora äventyret tagit sin början. På Alhambra dansade jag både som pojke och flicka. Men jag var så nervös, när jag stod inne på scenen i kjolarna, att min balettmästarinna fick stå vid kulisserna och visa de olika figurerna. Vägg i vägg med Alhambra fanns Kristallsalongen, där man också hade baletter o. dyl. En kväll blev en flicka i baletten sjuk, man kom inrusande och begärde att jag skulle vikariera, och innan jag visste ordet av, så var jag där. Och sen blev jag stadigt engagerad i baletten. Det var ingen av åskådarna, som trodde annat än att alla voro flickor.”

Balettstudier i helsingfors
”Nästa steg var Novilla och därefter Mosebacke. Under tiden studerade jag för Uttan Hellström och fick lära mig en hel del. Det var både varieté och revy, och jag fick både dansa och sjunga. Men så kom en balettmästarinna från Helsingfors, fru Litzon, över till Stockholm, hon gjordes uppmärksam på mig och kom och tittade. Så skickade hon bud och föreslog, att jag skulle resa till Helsingfors och fortsätta att studera. Och naturligtvis accepterade jag.”



Dansduettisterna John Lind och Fanny Holmgren 1897.
Foto C.P.Dyrendahl, Helsingfors.

I tidningen Hvad Nytt från Stockholm den 27/8 1896 skrev recensenten om föreställningen på Alhambra:
” Af dansduettisterna Fanny och John Lind igenkänner jag den senare, sedan han förra året dansade sig in i allas hjertan på Tivoli. Pojken var då den vackraste af alla balettflickorna. Vår herre begick säkerligen ett misstag, när han gjorde John Lind till gosse, och häraf begagnar sig ynglingen nu i vidsträcktaste mån. I första af delningen försöker han sig visserligen i karlkläder. Men de’ ska lille John inte göra utan alltid liksom längre fram i programmet hålla sig till kjortlarna. Den unge mannen behöver ej vara rädd för lock-outen på varietéerna. Han kan ge sig af till kontinenten. Kommer han så t. ex. under en fransyskas konsterfarna händer, skall han nog bli artificielt qvinlig ’jusqu’au bout des ongles’ och komma att lysa som travesteringens stjerna.”



John dansade då med Fanny Holmgren och om sista föreställningen på Sveasalen hette det i Fäderneslandet den 20/9 1896:

”…de svenska dansduettisterna Fanny och John Lind, hvilka såväl för sina vårdade kostymer som i prestationer – hvari de ’ombytta roIerna’ af hon och han utgöra den väsendtligaste driffjedern vid applåderna – mer och mer tilldragit sig publikens uppmärksamhet.”
I Sverige var varieteförbudet detta år ett faktum, varför John följde med en varietegrupp till Finland och Ryssland. Den 2/3 1897 skrev Nya Pressen, Helsingfors, om Svenska teaterns föreställning: ”Särdeles effektfullt var det följande – sista numret, framställande ett zigenarläger. Vid de sprittande tonerna af Brahms ungerska danser framträdde först ett par och utförde med en grace och skicklighet som lämnade intet öfrigt att önska, en liffull czardas. De dansande voro fröken Holmgren och herr J. Lindström – enligt uppgift hvardera elever till fru E. Littson.”

 

Upp

 


Blekinge Museum

Borgmästaregatan 21
371 35 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Reception 0455 - 30 49 85



E-POST

Blekinge museum

Föremålsmagasinet Rosenholm

Skrädderivägen 3
371 55 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Föremålsmagasin 0455 - 30 49 75



E-POST

Föremålsmagasinet

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att löpande få information om allt som händer på museet!

Följ på Facebook  Blekinge Museum

Instagram Följ på Instagram