Nyheter & Pressinfo
Blekinge museum

Collage av Lindbilder

Herrar i kjol

av Uno Myggan Eriksson 1973

Att män spelade kvinnoroller i antikens och i Shakespears dramer är välkänt. Mindre känd är kvinnoimitationen inom den lätta underhållningen. Det beror till stor del på att just lätt underhållning är något som man gärna roar sig med men som man aldrig tar på sånt allvar
Att man försöker se den historiskt.

Kvinnoimitation populär i England och Amerika
Kvinnoimitationen har framförallt blomstrat i den anglosaxiska världen. I Tyskland förekom även damimitation omkring sekelskiftet - John Lind(ström) praktiskt taget lärde konsten där.

Lind – en fulländad illusion.
Att ?Lind? fick sin första succé på London Pavilion mitt i music halls guldålder måste ha berott på att engelsk publik för första gången fick se en man så fulländat framträda som kvinna på scenen att man mycket väl kunde ta fel på kön. Hela ?Linds? framträdande på scenen och privat gick ut på att illusionen skulle bevaras. Han ville ha mystiken kring sitt artistjag. Publiken skulle aldrig vara säker. Var det en man eller kvinna de såg?

När ?Lind? kom in i engelsk music hall var man där van vid de burleska damimitatörerna. I viktoriansk tid är det svårt att tänka sig en damimitatör med kurvor och sensualitet – man har ju rent av svårt att tänka sig en kvinnlig artist med sex på den tiden. ?Lind?, som gärna gjorde pastischer på tidens stora dansöser som Pavlova, Saharet, La Belle Otero, förstärkte ytterligare intrycket på scen genom att vara noga med klädedräkt, dekor och belysning. De få framträdanden som ?Lind? gjorde i Sverige kan knappast ha varit några framgångar. Dels var han då i slutet av sin karriär och dels måste den sort av elegant damimitation han företrädde ha tett sig mycket främmande för svensk publik. Sverige har inte haft mycket till övers för damimitation.

Jag har redan i någon mån klassificerat damimitatörer i dem som använder damklädseln som medel för komiska effekter och dem som använder den för att åstadkomma en – ska vi säga – pastisch på kvinnor. I båda fallen kan man ibland spåra sexuella skäl. Men de rena transvestiterna - och det är förståss de som finns på klubbar av skilda slag här och var i Europa - är sällan bra artister. Det måste finnas en distans mellan artisten och det han gör. Det är troligen därför som ?Lind? blev så ansedd och så uppskattad som artist.

John Linds syn på damimitation…
I en intervju i en Chicagotidning en gång gav John Lind(ström) sin syn på den sorts damimitation han själv utövade. Vad han där säger är i mångt och mycket hemligheten bakom framgången. Och det är typiskt för honom att dra jämförelser mellan kvinnan i gemen och sig själv på scenen:

”En kvinna som gör sig vacker har ett lätt arbete. Det kan varenda kvinna om hon vill. Men när en man skall bli en vacker kvinna är det något mycket svårt han sätter i gång med. Viktigast är hyn. Make up räcker inte. Huden måste vara verkligt vit och len. Varje kvinna har vit mjuk hud om hon äter försiktigt, precis som jag, tar turkiska bad och kalla avrivningar.”

”Sen är det håret. Där gör kvinnan ett misstag genom att följa modet. Så skall det inte vara. Kvinnan måste ta reda på vilken frisyr som klär henne bäst. Jag har inte ändrat min frisyr på fem år. Sen är det klänningen. Där är konsten att välja den enkla linje som följer figuren. Konsten att vara en vacker kvinna kan också en man lära sig.”

Dragshow…
Drag shows är det engelska namnet på föreställningen där damimitation försiggår.
I modern engelska betyder ordet drag "kvinnokläder burna av män". Ordet kan ledas tillbaka till 1800-talets mitt då det hade betydelsen av att bära kvinnokläder
i "omoraliskt syfte". Den vanliga härledningen torde dock vara att drag är den
"kjol eller klänning som används av aktörer som spelar kvinnliga roller".

En världsartist…
?Lind? från Karlskrona blev en av de främsta inte bara som damimitatör utan även som artist i internationell showbusiness i en tid när det vimlade av scener för lätt underhållning. Han är faktiskt den ende svensk vid sidan av Jenny Lind och
Kristina Nilsson som lyckades göra sig namn som artist ute i stora världen.
- Före grammofonens, filmens, radions, TV:s och flygets tid.

 

Upp

 


Blekinge Museum

Borgmästaregatan 21
371 35 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Reception 0455 - 30 49 85



E-POST

Blekinge museum

Föremålsmagasinet Rosenholm

Skrädderivägen 3
371 55 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Föremålsmagasin 0455 - 30 49 75



E-POST

Föremålsmagasinet

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att löpande få information om allt som händer på museet!

Följ på Facebook  Blekinge Museum

Instagram Följ på Instagram