Nyheter & Pressinfo
Blekinge museum

Blekingedräkten kvinna

Kvinnodräkten

HUVUDBONAD FÖR KVINNA...

Klut, klä(d)e
Den gifta kvinnan skulle dölja sitt hår. Den äldsta huvudbonad vi känner till är den vita linnekluten. Kluten kunde bäras på olika sätt och bindas över olika undermösor.


" Andra bröllopsdagen eller måndags morgon, då bruden för första gången uppstiger som kvinna skall denna klut av mannen bindas på henne."
(Sjöborg 1792)

 Till vardags användes rutig scharlett "näsduk"


Sissa Bengtsdotter 1842, Bengt Nordenbergs moder


Listerkvinna porträtt av Bengt Nordenberg



Luva, luvetallrik, valk, spetsvalk
En rund träplatta överklädd med rött tyg, ibland broderad och prydd med paljetter och guldspets, bars av den gifta kvinnan under kluten.

"Nygifta hustrur hava gemenligen en liten röd hätta, bak på hårvalken i nacken, med en liten svart fläck? mitt uti, och annars med helt bart huvud, det pigor ständigt hava; dock bär hon endast en lik hätta hemma i huset och när hon går till närmaste granngården"
(Cronholm 1750-tal )




Luva, luvetallrik, valk, spetsvalk
En rund träplatta överklädd med rött tyg, ibland broderad och prydd med paljetter och guldspets, bars av den gifta kvinnan under kluten. 



Spethätta, fyrkantsmössa
är en liten mössa av tryckt bomullstyg, som monteras på en pappstomme och fått sitt namn av den sticka som höll ut överkanten. 


HUVUDBONAD FÖR OGIFT KVINNA


Detalj ur illustration ur Forsells Ett år i Sverige

Ogift kvinna gick vanligen barhuvad. Flickorna hade ofta en fläta på ryggen som avslutades med en stor bandrosett. Vid festliga tillfällen flätades håret i en valk och pryddes med sidenband och pärlor.

Med valk kan också menas ett slags hårklädsel.

Det förekommer även några uppgifter om att ogift kvinna burit luvetallrik.

Flickor på Hilleströms bilder från slutet av 1700-talet har en ring klädd av sammet och med nedhängande band.

Detalj ur målning av Pehr Hilleström


ÖVERDEL OCH KRAGE
HALSKLÄDE, HALSSCHAL



Högtidsdräkt med överdel och lös broderad krage

Upplöt, opplöd

Utanpå särken bars vid högtidliga tillfällen en kort "blus" upplöt av fint linne eller bomullstyg
och prydd med broderier på axelsömmar och ärmlinningar. Kragen var antingen fastsydd vid överdelen eller lös.

"Till kyrkan användes opplöt av sockerduk utanpå särken"

Handkläde, viv, viva, armkläde
bars i handen eller instucket i bältet.

"När kvinnorna äro rätt kyrklädda...,hafva de altid i handen ett par merändeles röda utsydda wantar, en silkes näsduk, eller et så kallat wif, det är, et sammanlagt, hwitt lärefts kläde, med uddar i kring och tofsar med smala sidenband-wippor, jämte förgyldte runda knappar hängande i alla fyra hörnen, samt en psalmbok..."
(Öller Jämshögs socken 1800)
 
Många vackra sidenschalar finns bevarade från Blekinge. Schalen bars i östra Blekinge under kragen och nedstoppad i livstycket. I västra delen nöjde man sig med kragen.

LIVSTYCKE



Livstycke från Aspö av siden kantat med sidenband.

Någon gång vid slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet skiljs livet från kjolen. Livstycket kunde sys av olika ylletyger, halvylle, bomull, sammet eller siden och prydas med sidenband och metallspetsar.

" Mormor hade ett fint mörkt liv med silverspetsar, men annars hade de ingen garnering alls. Jag har inte sett några sidenband "
Listers härad

 

Livstycke från Listerby av rött ylle med små slag och glasknappar.

 

Livstycke från Jämshögs socken.


LIVKJOL


Livkjol efter förlaga från Nordiska museet sydd av Greta Adolfsson

Att bära livkjol d.v.s. sammanhängande
liv och kjol tillhör ett äldre dräktskick.

"Hustrur döttrar och pigor hava till högtid
brukat från åldern om lägenhet så medgivit
högröda klädes eller vadmalsskört med vidsytt
liv av schagg, blommerad sammet, ja av annat hel
halvsiden och bomullstyg med sidenband..."

Så beskrivs livkjolen i ett sockenstämmoprotokoll från Torhamn 1793. Det stämmer väl med andra beskrivningar från tiden och med den enda hela bevarade livkjolen från Blekinge, Listers härad, som finns på Nordiska museet.


 SÄRK


Nysydd skördesärk efter original från Vekerum

Särken bars närmast kroppen dag som natt. Den var nattlinne, underklänning, hemmaklänning och sommarklänning.

Särken tillverkades av linne, halvlinne eller bomull. Övre delen var av finare tyg, nedre av grövre, ibland så grovt att den stack hål på benen.

Man kunde gå i bara särken utan både kjol och förkläde.

"Jag har gått i bara särken och hackat potatis, men inte hade man broderi på den särken... Förklä hade jag inte heller"
Karna Månsson, Hörby

Rynksärk, höstesärk, skördesärk
Skördesärkens kjol är vid och rynkad eller veckad mot överdelen. Särken har ofta mycket vackra broderier.

"En piga skulle ha en rynksärk i lön. På somrarna gick dom i bara särken. Det var riktigt gammaldags så... Utanpå särken hade de ett gråförklä... På huvudet en gammal rutig näsduk"
Elna Pettersson, Hoby


Raksärk
var den vanligaste typen av särk,
ovanpå särken bars kjol, förkläde och livstycke.
Endast vid speciella tillfällen sattes överdelen
ovanpå särken.



Stacksärk
En variant av särk är den korta särken stacksärk.

Illustration efter Nordlinder. Kvinnligt dräktskick i Jämshögs socken


FÖRKLÄDET



Till dräkten hör förklädet, utseendet och materialen varierar. Det kunde vara av bomull, linne, ylle eller siden.

Vita förkläden användes till högtid liksom till sorg, men sorgförklädena var av tjockare tyg och med bred fåll.

Förkläden i mörkblått och vitt mönster i olika tekniker bars dagen efter begravningen, långfredag och i fastan. 

Hämteförkläden i olika färger och mönster ofta i rött, blått och gult mot vit botten vävdes i hemmen.




Till vänster - Flamförkläden av ikatfärgat bomullsgarn i många vackra färger tillverkades i hemmen.

Till höger - Bladförkläden vävdes i vitt och blått, vitt och rosa eller vitt, rosa och blått.



foto ca 1900 Blekinge museums arkiv

Sidenförkläden användes till bröllop och högtid.




Högtidsförkläde av tunnt vitt bomullstyg, lägg märke till fållen. Dräkt från Listers härad

Tryckta bomullsförkläden av köpt tyg har använts, men ganska få har bevarats.

 


 


Blekinge Museum

Borgmästaregatan 21
371 35 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Reception 0455 - 30 49 85



E-POST

Blekinge museum

Föremålsmagasinet Rosenholm

Skrädderivägen 3
371 55 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Föremålsmagasin 0455 - 30 49 75



E-POST

Föremålsmagasinet

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att löpande få information om allt som händer på museet!

Följ på Facebook  Blekinge Museum

Instagram Följ på Instagram