Nyheter & Pressinfo
Blekinge museum

Danmark och sveriges kartor

Blekingar blir svenska undersåtar

Under flera hundra år hade Blekinge varit gränsland och hotats och utsatts för övergrepp från svensk sida. Två exempel är Ronneby blodbad 1564 och skövlingen av Kristianopel 1611.

Genom freden i Roskilde 1658 övergick Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Bornholm och Trondheims län till Sverige. Blekingarna blev svenska undersåtar i stället för danska.

Danmark försökte återta de förlorade landskapen bland annat genom skånska kriget 1675-79 och var nära att lyckas. Båda sidor for fram med stor hårdhet.

En del blekingar som ville tillbaka under dansk överhöghet blev motståndsmän, själva kallade de sig "friskyttar", men svenskarna använde skällsordet "snapphanar" som betyder rövare.

Kriget avgjordes i slaget vid Lund 1679 och svenskarna började återerövra Blekinge och Skåne. Nu började försvenskningsprocessen på allvar.


Maktlystna nya herrar

Vad hjälper änkornas klagomål inför skånska kommissionen 1669, när de inte längre får arrendera de gårdar de brukat i många år? Den maktlystne kaptenen Caspar Goes bryr sig inte om den gamla danska sedvänjan att låta änkorna bruka gården efter makens död.

Han och hans gelikar tar inte heller någon större hänsyn till skattebönderna i Blekinge. Den svenska kronan höjde arrendet och när bonden inte längre kunde betala, såg markgiriga ämbetmän och militärer sin chans. De köpte gårdarna för en billig penning.

På så sätt blev Caspar Goes Rödeby sockens störste jordägare. Och om änkorna och bönderna försökte hävda sin rätt i domstol var det sällan de fick rätt mot tidens fogde och knektvälde.


Johan Gyllenstiernas straffexpedition

Det svenska riksrådet Johan Gyllenstierna gav sig ut på en straffexpedition genom Blekinge och norra Skåne i februari 1677. Befolkningen skulle tvingas att svära trohetsed mot den svenske kungen. Om inte de vuxna männen skrev under trohetsförsäkran, skulle var tionde sockenbo hängas.

Kristianopels fästning hölls fortfarande av danskarna. Johan Gyllenstierna begav sig dit. Efter några veckors belägring gav den danska kommendanten upp. Danskarna fick löfte om fritt avtåg. Tyska knektar, som fanns i staden, tvingades gå i svensk tjänst.

 


Änkan på Fäjö

Skånska kommissionen var utsänd av den svenska kronan för att undersöka förhållandena i de nya provinserna.

En av änkorna som klagade inför skånska kommissionen var Brita Gisesdotter som brukade ett av Östra härads största kronohemman*, Fäjö. 1662 hade det bestämts att gården skulle bli skattehemman* och skänkas till tullkontrollören i Ronneby, fänrik Erik Nordanväder. Änkan klagade förgäves. Nordanväder behöll gården och sålde den vidare några år senare.

Brita Gisesdotter lyckades skapa ihop 950 daler och köpte gården av den nye ägaren, men kände sig ändå osäker. Hon skrev till skånska kommissionen för att få en bekräftelse på äganderätten till hemmanet.

När hon lämnade in skrivelsen lugnades hon med att hon skulle få behålla sin gård. Men änkan på Fäjö fick inte glädjas länge, hon dog 1671. I jordeboken det året står Gise och Olof Larsson som ägare till Fäjö.

 

 

* Kronohemman och skattehemman

Kronohemman och skattehemman


Kronohemman var gårdar där marken ägdes av kronan, det vi idag kallar staten. Brukaren betalade arrende.

Skattehemman var gårdar där marken ägdes av brukaren. Denne betalade skatt till kronan.


Blekinge Museum

Borgmästaregatan 21
371 35 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Reception 0455 - 30 49 85



E-POST

Blekinge museum

Föremålsmagasinet Rosenholm

Skrädderivägen 3
371 55 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Föremålsmagasin 0455 - 30 49 75



E-POST

Föremålsmagasinet

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att löpande få information om allt som händer på museet!

Följ på Facebook  Blekinge Museum

Instagram Följ på Instagram