Nyheter & Pressinfo
Blekinge museum

Gunna Asplund porträtt

Asplund biografi

Så här skriver Nationalencyklopedien/ NE  om Erik Gunnar Asplund:

"Asplund var mellankrigstidens ledande arkitekt i Sverige, betydande också för utvecklingen i övriga nordiska länder . Han var mer konstnärsarkitekt än stor nydanare, en känslig uttolkare av det föränderliga samhället i former som uttryckte kulturell kontinuitet. Sitt mästerskap utvecklade han särskilt i den känsliga behandlingen av rums- och ljusförhållanden . Han utförde drygt 40 projekt , av vilka de flesta var offentliga byggnader. A:s tidiga arbeten, bl.a. Karlshamns läroverk (1918), tävlingsförslaget till Göteborgs rådhus tillbyggnad (1913) och Callinska gården i Ålberga utanför Nyköping (1915), tillhör 1910-talets nationella romantik, inspirerade av Ragnar Östberg. I sina följande, mer självständiga verk, t.ex. Villa Snellman i Djursholm (1918), Skogskapellet på Skogskyrkogården i Stockholm (1920) och Listers tingshus i Sölvesborg (1921), utvecklade han en sensibel klassicism med rötter i nyantik och tidigt 1800-tal.

Av stor betydelse blev den långa studieresa till Italien han företog efter klassiskt mönster 1914. Upplevelsen av det starka sambandet mellan landskap och bebyggelse, liksom det självklara mötet mellan stor arkitektur och vardagligt liv, satte djupa spår i hans arbete.En udda uppgift var Skandiabiografen i Stockholm (1923) vars interiör med 1920-talets typiska förskjutning av begreppen ute-inne innehöll centrala teman i A:s verk. Hans byggnader är ofta formade kring upplevelsen av interiören och byggnadens innersta rum. Detta gäller i hög grad för Stockholms stadsbibliotek (1928), vars monumentalt enkla volymer utgör krönet på den klassicistiska utvecklingen.


I de något senare tillkomna basarbyggnaderna mot gatan anknöt A. till den aktuella modernismen.Genom uppdraget som huvudarkitekt för Stockholmsutställningen 1930 blev A. ledande introduktör av den funktionalistiska arkitekturen i Sverige. Utställningens lätta, transparenta byggnader och konstnärligt skickliga utnyttjande av flaggor, reklam och typografi gav internationell genklang. Tillsammans med Wolter Gahn, Sven Markelius, Gregor Paulsson, Eskil Sundahl och Uno Åhrén publicerade A. propagandaskriften acceptera (1931). Funktionalismens nya estetik fick dock i A:s byggnader från 1930-talet ett avrundat personligt uttryck (Bredenbergs i Stockholm 1935, Statens bakteriologiska laboratorium i Sollentuna 1937, det egna sommarhuset Stennäs i Sorunda 1936).

Två av A:s viktigaste projekt blev livslånga engagemang, som började i nationalromantisk form och avslutades i en modifierad subjektiv modernism. I det ena, Göteborgs rådhus tillbyggnad (1913-37), arbetade han i den mjukt blonda slutliga versionen med ett ovanifrån infallande ljus i stora hallen, vilket skapade ett distanslöst tak ‚ ett sant Asplundskt tema som han utvecklat redan flera gånger tidigare under den neoklassicistiska perioden. Tillbyggnadens moderna enkla fasad anslöt till den äldre byggnaden på ett självständigt och samtidigt hänsynstagande sätt, som av eftervärlden betraktats som föredömligt. Det andra stora uppdraget var Skogskyrkogården i Stockholm, som A.tillsammans med Sigurd Lewerentz fick i uppgift att gestalta, sedan deras gemensamma förslag erhållit första pris i den internationella tävlingen 1915. De har här skapat en enhet av landskap och byggnader som blivit en av världens stora arkitekturplatser. Skogskrematoriet (1934-40)framstår som ett huvudverk i 1930-talets och A:s byggnadskonst.Under 1980-talets ifrågasättande av modernismen har A:s arkitektur med sin säreget harmoniska förening av klassicism och modernism blivit särskilt betydelsefull och fått stor internationell uppmärksamhet." KWr


Erik Gunnar Asplund

1885, 22 september Erik Gunnar Asplund föds i Stockholm. Föräldrar är uppbördskommissarie Frans Otto Asplund och makan Louise.

1904 Studentexamen vid Norra Latin, Stockholm.

1909 Arkitektexamen vid Tekniska Högskolan i Stockholm.

1910-11 Studier vid Fria Akademien i Klara skola med bl a Ragnar Österberg som lärare.

1913 Tävlingsförslag till tillbyggnad Göteborgs rådhus.

1913-14 Studieresor till Frankrike och Italien.

1914 Tävlingsförslag Callinska gården i Ålberga.

1918 Gifter sig med Gerda Sellman. Får fyra barn.

1918 Karlshamns läroverk och villa Snellman i Djursholm.

1917-20 Redaktör för tidskriften Arkitektur.

1918 Arkitekt i nybildade Byggnadsstyrelsen, som bl a hade till uppgift att se över Stockholms begravningsplatser.

1919 Reser till USA i samband med Stadsbibliotekets planerande. Eget arkitektkontor. Medarbetare under 20-talet var Uno Åhrén, Sven Ivar Lind och Nils Einar Ericsson. På 30-talet Åke Porne, Tore Ahlsén och Carl-Axel Acking.

1921 Listers tingshus i Sölvesborg.

1930 Huvudarkitekt för Stockholmsutställningen.

1931 Professor i arkitektur vid Tekniska högskolan i Stockholm.

1934 Gifter om sig med Ingrid Kling, tidigare gift med arkitekten Israel Wahlman.

1940, 20 oktober Hårt arbete och vacklande hälsa leder till tidig död, 55 år gammal.

Upp

 


Blekinge Museum

Borgmästaregatan 21
371 35 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Reception 0455 - 30 49 85



E-POST

Blekinge museum

Föremålsmagasinet Rosenholm

Skrädderivägen 3
371 55 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Föremålsmagasin 0455 - 30 49 75



E-POST

Föremålsmagasinet

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att löpande få information om allt som händer på museet!

Följ på Facebook  Blekinge Museum

Instagram Följ på Instagram