Nyheter & Pressinfo
Blekinge museum

Blekinges beskrivning

Författad av Christpher Cronholm år c:a 1750-1757
och N.H. Sjöborg år 1792


Christopher Cronholm föddes i Örkelljunga 1711. Prästvigdes 1795. Under sin tid som rektor i Karlshamn reste han runt i Blekinge och beslöt "att lägga Bleking på det nogaste i dagsljuset" Hans handskrivna manuskript om Blekinge trycktes först 1976.
 
Nils Henrik Sjöborg föddes i Högestad i Skåne 1767. Fadern var av blekingesläkt. Tog 1787 fil.kand.examen i Lund och blev 1799 professor i historia. 25 år gammal utgav han "Detta min ungdoms bemödande". Låna böckerna på ditt bibliotek!


Blekinge och Blekingen
Bleking bebos av något över 60.000 människor, av vilka ungefär 43.000 hava sin näring på landsbygden… Jorden är indelad itu 1091 hela hemman… Dessa hemman bebos, ägas eller förpaktas av om kring 4.600 åkerbrukare, vilka under sig hava mångfaldiga torpare, av vilka i synnerhet en stor mängd finns i skogsbygden.


Strandbygden eller, som blekingsborna kallar den, Waran inbegriper en lång och smal sträcka av de vid havet belägna byar och hemman. Härtill hörer även blekingska skärgården. Strandbon fiskar i havet inom och utom-skärs, skjuter sälar och varjehanda sjöfåglar, som under sträcktiden vår och efterhöst besöka kusterna. Denna bygd är icke alldeles skogslös, har även något åkerbruk,
och giver i synnerhet ett ganska gott bete: således kommer därifrån den bästa ost och smör, och den fetaste slaktboskap: men säd köpes annorstädes.


Mellanbygden eller, som andra kallar den, bya-bygden går även längs igenom landet, och gränsar intill den föregående. Den består av stora och vackra byar och väl odlade fält… Åkerbruk, höhöstnad och boskapsskötsel äro folkets huvudsakliga och nästan endaste näringsfång, och jorden lönar rikligen arbetarens möda. Skog finns även, tillräckligt till egna behov, såvida den icke bliver illa medfaren.


Skogsbygden innefattar det yttersta av Bleking, …stöter till östra Göinge härad i Skåne, gränsar allt det övriga till Småland. Den består merendels av enstaka hemman och torp, vilka hava ganska vidsträckta och merendels steniga ägor, mycken skog och många insjöar. Denna bygds invånare nära sig med att föryttra pottaska, timmer, brädor, klappholts, ved, kol och något beck och tjära, vilket i synnerhet tillverkas i Jämshögs socken. Utom skogshygget kan till deras näringsfång räknas boskapsskötsel och körslor. Ifrån denna bygd fås den bästa rågen, vartill skogens fällande och brännande bidrager. Tall, Gran och Björk nyttjas i synnerhet på svedjeland.

N. H. Sjöborg, 1792

Klappholts = små plankor av ek eller bok.
Pottaska = aska som är bränd två gånger. Användes mycket inom klädesindustrin, vid glastillverkning, Kruttillverkning och rengöring.


NÄRINGSFÅNG
 
Åkerbruket i Blekinge har inom en tid av 50 eller 60 år ifrån allmän lägervall blivit genom ett förbättrat odlingssätt och nya åkrars upptagande till 2 tredjedelar upphulpit: således befinnes ofta, att där man fordom köpte bröd från Skåne, har man nu säd att sälja. Länets nuvarande hövding har nyligen dragit försorg om åkerbruks- sällskaps inrättande i Bleking. Då härtill kommer att flera
ståndspersoner, som hava lantgårdar, använda allt bemötande att genom jordens odling och förbättringgagna sig och givaföredöme åt allmogen, tycks man med säkerhet kunna vänta åkerbrukets ytterligare tilltagande.
 
I Bleking finns små åkrar i jämförelse med de skånska, men de kunna bliva större, och bliva det på vissa orter årligen. I sista uppl. av Tuneld anföres att 40.000 tunnor spannmål ännu årligen inskaffas från andra orter .Rågens egentliga jordmån är i skogsbygden, kornets i mellanbygden och vetets i strandbygden: dock försöks dessa sädesslag, i synnerhet det första, merendels överallt, fast med mer eller mindre framgång. Havre och bovete får man nästan icke se i Bleking utom Lister härad. Mera allmänt sås bönor, ärter, rovor, lin, hampa och på några ställen vickor.

...

Potatisplanteringen visar så här som annorstädes att dess införande varit en välgärning emot fäderneslandet. Den giver en rätt, som ofta finns på den rikes bord, som mycket bidrager till hopens föda, och som varit och är många uslas endaste bärgning. I Bleking brännes även brännvin av potatis, då till 4 skäppor därav tages en halv skäppa malt, varav bliver 4 kannor brännvin, vilket bliver ganska gott, i synnerhet då det blir äldre.

...

Tobak planteras även, besynnerligen omkring städerna.

...

På trädgårdsskötseln har icke landets invånare använt mycken flit, utom i Jämshögs socken där bönderna plantera en mängd fruktträd. För denna hushållsgren är dock hopp om en allmän tillväxt. I Augerum är en stor och märklig trädgård, som dock tillförne varit vackrare. Utom vad i trädgårdar planteras, finns i Bleking vilt växande allehanda slags bär: såsom smultron, hallon, blåbär, björnbär, lingon m. m.

...

Jämte åkerbruket bör boskapsskötseln vara blekingsbons huvudsak. Bondens styrka består förnämligast uti att ha många oxar. Fäkreaturen äro större i östra delen av landet, och mindre i den västra, eller ifrån Karlshamn till skånska gränsen. Havets grannskap och forna överflödande på de ställen, varest det nu avtagit, vilka av där växande Triglochin m. m. igenkännas, gör gräset för boskapen välsmakande och hälsosamt. Mycket oxkött har i Karlskrona blivit om hösten insaltat och skickat åt Stockholm. Också är det bättre och smakligare här än på många andra ställen i riket. En orsak därtill är, att oxarna, innan de slaktas, en god tid gå i bete i den så kallade oxhagen, belägen en halv mil från staden vid havet.

...

Tuneld och de utlänningar, som följt honom, berätta att i Bleking finns den bästa ost. Därmed kan icke annat menas än den bästa ost i riket, vilket är alldeles ogrundat. Visserligen är osten ganska god i Bleking, i synnerhet i Medelstad härad, men i Småland är den bättre.
...

Får och getter trivas även i Bleking, fast de ej finnas där till någon myckenhet. Förr än vargama gjorde den stora förödelsen, gingo kreaturen i stora hopar utan vård på skogarna, och födde sig merendels själva både vinter och sommar.

...

Svinkreatur köper blekingsbon i Skåne, släpper dem på skogarna, och, sedan de med ollon blivit gödda, säljes fläsket i Karlskrona.

...

Det är skada att biaveln i detta landskap haft liten eller ingen förkovran. Mesta orsaken därtill är okunnigheten om biskötseln: därnäst överflöd på stenberg och sjöar, och någon brist på ljung, bovete, ängar och kornåkrar .

...

Saltsjöfisket i Bleking föder mångfaldiga människor. Utomskärs fångas en myckenhet sill, som är god, fast av den smärre, och torsk, som är känd för sin läckerhet. Inomskärs tages ål, gäddor, abborrar, ort, sik, sert, flundror, mört, lax, laxöring m. m.

...

Blekings invånare äro även begivna på resor och handel, särskilt i Lister härad. I Skåne upphandla de viktualier, vilka de med vinst försälja i Karlskrona. Denna omtanke och verksamhet hjälper några, men stjälper andra, som därigenom allt för mycket försummar sitt åkerbruk.

...

Utom timrande sysselsätter blekingsbon sig ej mycket med handaslöjd: I Jämshögs socken äro dock invånarna av båda könen händiga till allehanda arbeten. Även finns på alla orter bönder, som äro socken- skräddare, -skomakare och -spelmän, vilka sistnämnda både på fiol och hautbois hava en till ändamålet passande färdighet.

...

Bleking har fordom varit en fattig provins, men en måttlig rikedom tycks nu tillika med ett förbättrat jordbruk hava utbrett sig i landet. En omtänksam lantbo har mångfaldiga tillfällen att göra sig vinst av städemas och i synnerhet av flottans behov: och det kan icke nekas, att även det senaste kriget bidragit till blekingsbons närvarande välmåga.
 
N. H. Sjöborg 1792

Uti strandbygden finner man stundom någon grovhet och osnygghet uti mellanbygden mera belevenhet, och i skogsbygden mera vildhet, men även någon gång mera oskuld. I sitt umgänge äro landets invånare tillgängliga, oblyga och angenäma. Man vill även medgiva att de i sina förrättningar äro arbetssamma: dock finnas de stundom hava nog böjelse för bekvämlighet.


BLEKINGEN ART OCH EGENSKAP
  
"Blekingebon är av ett hurtigt och fermt väsende, ....ha både goda kropps och själskrafter, hårda och ihärdiga vid arbete, när de endast börjar men ej mycket mer för arbete än nöden kräver, ... Fordomdags voro slagsmål och mord ringa aktade. När man ock gick till gästabud förde hustrun gemenligen jordelakan med sig till mannen, efter hon var oviss om hon fick honom levande hem med sig igen. ...blekingebon medfött att leva på vattnet. I sina hus äro de hedersamma mot främmande och pläga dem väl efter förmåga, såsom de ock själva gärna leva väl i mat, dryck och kläder. Mot sin överhet och lärare trogna och lydaktiga, ...det är hurtigt, tappert, frikostigt, oförskräckt och redligt folk, oförskräckt vid arbete och i krig... Jakt och skytte är lantmannen mycket begiven på,vilket härrör av skogsbygden, ...och ger jägare nog att roa sig med... Blekingebon gärna lever på sjön, vadan nu ock hela Bleking är indelt i båtsmanshåll, och gärna låter bruka sig på Kronans kofferdiskepp... Skärgården brukar sitt fiske, och har både nöje och båtnad därav, men vågar inte som Skåningen i Kulla-trakten och hallingen, att bygga sig stora fartyg och fara för frakt... Blekingebon blir gärna i sitt stånd och förändrar det sällan, De sälja få eller inga matvaror som smör, ost, ägg, färsk fisk eller torkat kött såsom smålänningarna eller skåningarna, utan äta det helst själva. Den överflödiga fisken av salthavet är det enda som han föryttrarav detta slaget. Fläsk kommer även när ollon är, eljest äter han det själv. Deras dryck är ej öl och dricka, ty de veta ej göra utan köpa malt, utan supa brännvin, när de förpläga sig och andra."
 
Christopher Cronholm 1767


"Det första en främling av blekingsborna får röna, är deras gästfrihet och hjälpsamhet, varjämte deras kvickhet, munterhet och oblyghet att tala och svara ej kan undfalla. De är för övrigt starka till kropp och sinnen, modiga och således goda stridsmän. De låta ej befalla sig utan av dem, som därtill hava en ostridig rätt. Om man visar dem hårdhet äro de styva och även grymma. Sedan de blivit retade är deras hat nästan oförsonligt. Genom vänlighet kan man återvinna mycket av dem, och i vänskap och förtroende äro de nitiska, oryggliga. Den blekingske bondens raskhet och välmåga härleder sig även till en stor del av hans självständighet; ty ganska få adliga gods finns i detta landskap.

…förr grymma och snabba med kniven…detta omänskliga raseri är icke mera; i dess ställe visar sig en berömlig raskhet och rådighet. Om något överdåd ännu frambryter så är brännvinet därtill orsaken, vars överflödiga nyttjande så där, som annorstädes i Norden varken har varit eller är ovanligt...
Vidskepelsen tillika med dess verkan på sedernas fördärv har ganska mycket avtagit i Bleking, och är nu nästan omärklig. Vid deras måltider råder vanligen tarvlighet, sparsamhet, ja stundom även knapphet, men vid gästabud både trakteras och förtäres nästan utan måtta.
Mjölkmat, potatis, sill och flera slags fisk äro deras vanliga rätter. Ost, smör, fläsk och kött säljas merendels, och äro icke vardagsmat. Öl är sällan i husen, utom vid högtider, dricka är mindre sällsynt, men oftast släckes törsten med vatten...
Blekinge har fordom varit en fattig provins, men en måttlig rikedom tycks nu tillika med ett förbättrat jordbruk hava utbrett sig i landet.
En omtänksam lantbo har mångfaldiga tillfällen att göra sig vinst av städernas och i synnerhet av flottans behov: och det kan inte nekas, att även det senaste kriget bidragit till blekingsbons närvarande välmåga."
 
N. H. Sjöborg 1792

Upp

 

 


Blekinge Museum

Borgmästaregatan 21
371 35 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Reception 0455 - 30 49 85



E-POST

Blekinge museum

Föremålsmagasinet Rosenholm

Skrädderivägen 3
371 55 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Föremålsmagasin 0455 - 30 49 75



E-POST

Föremålsmagasinet

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att löpande få information om allt som händer på museet!

Följ på Facebook  Blekinge Museum

Instagram Följ på Instagram