Denna webbplats använder cookies för att fungera bättre. Genom att surfa vidare godkänner du dessa cookies. Mer detaljerad information om vilka cookies som används.

Stäng
Nyheter & Pressinfo
Blekinge museum

Asarum

...berg och skogfull snart överallt, men nu börjar skogen på många ställen bliva tunn, helst närmast staden och havet; ty man har hela tiden sedan Bleking blev svenskt igen och sedan Carlshamn blev byggt, med makt huggit på Asarums så ek som bok och andra skogar, men ej förmått utdöda dem, ehuru mången åbo på litet hemman nog säljer timmer årligen för 2 till 300 dlr silvermynt ...intet eller ringa bete finns för boskap, och fåren i synnerhet, utan må leja för dem uppe i skogsbygden, endast för det man ej gitter rödja sig själv rum, utan dagligen fäller ned den största skogen av tall och björk.Skogsbygden har överflöd på allt, fast svedjerågen må göra det förnämsta av säden, emedan åkerjorden är med övriga marken ganska stenig...

Dock är här och var några bönder som lärt att bruka med allvar av ståndspersonerna i socknen och stadsboarne, som hos dem ha lantägor ...mot staden upptagit ganska mycken jord till åker; därest allt intill stadsporten, för mindre än 20 år tillbaka var en eländig buskmark, och nu är full av skönaste åkrar och ängar, och bättre skulle den än bli om änvar gjorde sin tillbörliga flit med rödjande och plöjande som han borde. ...såsom goda åkermän i socknen ...vågmästaren i Carlshamn Peter Bergman ...nämndemannen Zackris Folcker ...handelsmannen från Carlshamn, Olof Bergh. Åboarne i Ingerhej ha ock med deras flit visat vad en flitig  lantman kan göra. Nere vid havet behövdes dikandet väl, men bonden vill ej därpå, ehuru åkrar och ängar vid våtår ligga så gott som alldeles under vatten.

Man brukar utom trädesråg, sätta även vinter- och vårråg, samt korn med god fördel, men ha litet och alls ingen bovete, något linsäde, fast man borde efter framlidne kapten Richters exempel i Froarp mera lägga an därpå och vänta rik vedergällning. Man är beklagligen mer för att köpa lin, såväl som ull i staden, än beflitiga sig om att sälja, det för dem ej vore omöjligt. Av jordens vanskötsel kan man nog döma vad överflöd av boskap, samt i vad tillstånd den med hästar och får kan vara uti, helst i södra delen, där marken till säde är skickligast ...om man undantar de få benämda personer, kan man om de andra säga, att skogsboarna är mest sysselsatta att fälla ner skog, och de andra till att skaffa den fram till staden.

Vatten, såsom hav, sjöar och strömmar är här i socknen till stort förråd och änskönt fisk finns till mängd på alla ställen, gör man sig dock ganska ringa nytta därav. Saltsjöfiske idka ganska få av strandboarne som på andra ställen, utan köpa ofta färsk fisk på stadsgatan...

Uti Mieströmmen äro följande verk och kvarnar:
Överst uppe i socknen vid Hoka by, är tvenne mjölkvarnar och tvenne sågar, samt en vid Loberget. Bättre ned är Granefors kopparhammare, samt en mjöl och sågkvarn - handelsman Olof Bergs. Bättre ned tvenne, Strömma ovanfalls mjölkvarnar, staden tillhöriga, tillika med pappersbruket och en stamp för Strömma och Svenstorp; dock ovanför dessa, Grandelska garveriet, och starx därvid är tvenne kvarnar; handelsman Olof Olsson; och den nedom dessa: nya möllan med 2 par sstenar och än Tyskamöllan med en oljestamp, alla fru Mesterton tillhöriga; och äntligen tvenne såpsjuderier och stärkelsebruket inne i staden, som alla nyttja strömmens vatten, fast dessa senare ej har hjulverk.

Mörrums å... och har vid Åkarp en klädesstamp, samt mjöl- och sågkvarn. Båda dessa strömmar äro upprensade på kronans bekostnad, att man kan flotta timmer och skeppsvirke ned igen dem till kronans tjänst. ...Gamla kyrkan var liten, men är tvenne gånger tillbyggd, 1697 på norra kanten, och gentemot södra, 1749. Kyrkan har ock tvenne stora sköna klockor som kunde med heder hänga i var stadskyrka det vore; gjutna år 1724 och 1732.
 
Christopher Cronholm 1757


ASARUM
Att socknen tycks bibehålla Odens tillnamn As, har jag tidigare nämnt....men Cronholm är av annan tanke, och menar att stället heter Assarum, medan en bonde Assar var den förste, som där röjt sig rum och byggt. Av omkring 3.200 människor är 291 åkerbrukare och 1.535 skattskrivna. Strandbygden...Här är fisket betydande. Mellanbygden...Åkerbruket och körslor utgör här allmogens näringsfång. Skogsbygden...avyttras ved, klappholts och flera skogens avkastningar. Vid ollontid köpes svin från Skåne, dock är man ej så begiven på handel som i Lister. I skogsbygden nyttjas svedjeland. Ärter och bönor ser man mest vid strandbygden, annars sås merendels överallt vete, råg, korn, havre, bovete, lin och hampa. Även planteras tobak och ganska mycket potatis, vilket utgör många fattigas nästan enda föda.

Socknen är en av de största, och även en av de skönaste i Bleking. Här är gästgivargård. Klockarebol finns intet utom ett gathus. 3/8 h. kallas Gustafsborg och äges av brukspatron och riddaren Duvel i Karlshamn. Här är tvåvånings trähus jämte en stor trädgård.

Strömma 1/6 h. äges av magistraten i Karlshamn, som där har pappersbruk, skattlagd mjölkvarn och stamp. Här är ett svenskt och ett engelskt garveri, varest även tillverkas, saffian och karduan, 3 mjölkvarnar,...inrättade till att mala vete, och här är även en barkstamp. Våningshuset är en träbyggnad av två våningars höjd, varvid befinns en stor och vacker trädgård med vattenkonst. Vid gården finns jämväl tegelbruk, vilket allt äges av brukspatron O. Olsson i Karlshamn.
 
N. H. Sjöborg 1792


Bild från utställningen I 1700-TALETS BLEKINGE Blekinge museum

Upp

 


Blekinge Museum

Borgmästaregatan 21
371 35 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Reception 0455 - 30 49 85



E-POST

Blekinge museum

Föremålsmagasinet Rosenholm

Skrädderivägen 3
371 55 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Föremålsmagasin 0455 - 30 49 75



E-POST

Föremålsmagasinet

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att löpande få information om allt som händer på museet!

Följ på Facebook  Blekinge Museum

Instagram Följ på Instagram