Nyheter & Pressinfo
Blekinge museum

Carlshamn

SJÖ OCH STAPELSTADEN

Beskrivning - Tobaksspinneri - Pottaskehandel

Varor - Ylle och klädesfabrik - Spannmålshandel

Skeppsvarv - Stärkelsebruk, Garveri - Population

Tobaksplantering - Manufakturhammare - Arbetskarlar, daglönare

Pappersbruket - Sillfiskeriinrättning - De handlande

Beckhov - Pipstavshandel - Hantverkarna

Tegelbruk - Brännvinsbrännande - Kyrkan

 
 


Så snart Bleking
genom Roskildska freden kom under svensk krona måtte väl genast varit beslutat av den store konungen att av den vittbekanta Bodekulls hamn göra en stapelstad; emedan, när han så få dagar efter freden bortskänkte Sölvesborgs län under namn av grevskap till greve Ulfeld, förbehöll han sig Bodekulls hamn och Asarums socken mot vederag, den ena för seglatsens skull och den andra för ekskogens skull till skeppsbyggnad
...
torde för den skull haft det i sinne med Bodekull, som i senare tider med Karlskrona... Men det förslaget att flytta Ronneby till Bodekull blev till intet,...
...
De första privilegierna kommo dock ej ut förrän den 28 februari år 1666 ochbekräftades och föröktes den 20 okt. 1668, då stadens namn blev förändrat till Carlshamn, i åminnelse av det stora Carlanamnet, som tillskyndat Sverige så mycken sällhet, isynnerhet de av Kgl.a. Wasastammen. Upp
...
Denna staden Carlshamn är belägen i Asarums socken, vid ändan av en lustig dal, som sträcker sig ända upp mot Asarum; har tämligen höga och stela berg å båda sidor och vid västra sidan en ansenlig ström, Mieån kallad, av Miesjön i Småland och gjuter sig vid staden i Östersjön och åstadkommer där förträfflig hamn. ...Själva platsen varpå staden är byggd, har före detta inte varit av jämnaste slaget, utan har funnits stora berg och hallar på flera ställen, såsom ock är än till en god del, samt fula sumpar, som blivit uppfyllda och bortsprängda för gatorna. Norr i staden är skäligen jämt, men söder ut, i det så kallade Näset, är så mycket mera berg och ofantliga stenar, att man skäligen må undra, att någon vill bygga och bo på sådana ställen, då man likväl finner att deras antal ökas dagligen och icke den stelaste ort bliver skonad.

Själva platsen varpå staden står är utstucken 1664 av dåvarande generalkvartermästare löjtnant Erik Dahlberg. Mest alla dessa kvarnägare hålla hästar och vagnar till att avhämta mälden, ...ty kan man nog finna, att man ej behöver väderkvarnar i staden, som annars är brukligt i städer, såsom man ej heller har av det slaget mer än en enda, bagaren Winqvist tillständig.

Skansen den nog varit och staden till betäckning vid sjösidan, men som den ock kunde, i akt av hamnens godhet, vara Kgl. M:s och Riksens örlogsflotta till nytta och betäckning vid förefallande krigstider, helst som utom Carlskrona och Calmar, ingen tillflykt är bättre ned för flottan, förrän i Landskrona. Första anläggningen var liten och sträckte sig ej längre än till 5 kvarter i längden och 4 i bredden, vilket gjorde 20 tillhopa.
...
Av kvarteren är ett borttaget till torg, och ett annat till kyrka och kyrkogård, ehuru ock på det senare stå, utom skolhuset, 5 stycken borgarehus på södra och östra sidorna; de övrige blev borttagne vid kyrkobyggnaden. Sedemera är tillkommit först den södra delen av staden NÄSET kallat, och tid efter annan bebyggt till en stor med vackra hus dock att det ej kunnat inrättas i kvarter som det förra, för stenar och berg, som där är belägna, och andra naturliga hinder. Sedan en stor lycka norr om staden, Fogdelyckan benämnd, som blev tillbytt mot en annan jämngod på stadsmarken och ökte staden med 9 kvarter 3 i bredd och längd; detta skedde 1682 på Kungl. tillstånd. Före den tiden var inkörslen eller stadsporten på Kungsgatan, vartill än tecken finnes i gatan efter de nedhuggna portstolparna; men efter det flyttes de till Drottninggatan, därest en präktig port finns, uppsatt år 1741.
...
Torgen är 2 ne ordinära: Stadstorget och Fisktorget. Det förra är kringsatt till större delen med lindar, och mitt uppå stå under ett tak, mätare, vägare och slaktarebodarna, i vilka i synnerhet säd och viktualiepersedlar väges och mätes ut till köpande i större eller mindre delar. Söder om ha stått före detta 3 ne ekar, omgivna med kar och jordbänkar, på vilka stadens forna gubbar mången gång suttit och druckit ett glas öl eller vin och haft musikanterna över sig uppe i träden.
...
På torgets östra kant var en stor dypuss, "Korran" kallad, vilken först 1755 fulleligen fylldes och följande år stensattes, att torget nu är ett av de ansenligaste i riket. På Fisktorget stod gamla träkyrkan, som tjänte till gudstjäns, förrän den av sten blev färdig. Husen äro alla av trä, undantagne rådhuset, skolan vägareboden och 2ne borgerliga av korsvirke.
...
Emmelertid växte staden alltmer och mer och var till invånare och hus, att den på kort tid kom till anseende nog, helst för handlandens skull, som efter den tidens art var i gott flor.  ...den förberörda ån eller strömmen, som går på västra sidan av staden, är tämligen stor och djup, att lagliga jakter kunna gå ett stycke upp i henne; men har före detta varit så mycket djupare, att man kunnat för några och 40 till 50 år sedan bygga Spanienfarare och låta dem löpa av stapeln ut i ån, nerför till hamnen och havet, vilket numera inte låter göra sig. Hon blir snart dagligen grundare av tillflytande orenlighet av gatorna och dylikt, som själva ån för med sig. På andra sidan staden är ån vid djupet avpålaad och beklädd med ekplankor,det låga vattnet uppfyllt, och dels hus därpå byggda, dels tobaksplanteringar anlagda och av vackra staket instängda, att Strandgatan härigenom vunnit ansenlig prydnad. På östra sidan om staden är en liten rindel som endast utför överflödigt regnvatten om höst och vår till havet. Hamnen, den man må anse såsom orsak till stadens anläggning, är stor, vid och djup; är väl försvarad mot allehanda väder, har 3ne inlopp, men det mellersta säkrast och djupast.

Vid sidorna äro följande holmar. Bo-ön eller Gamle Skantz, Frisholmen eller Nye Skantz, och Ortholmarna, inre och yttre, förutom Sternö udd vid väster och Vägga udd till öster som alla täcka hemman. Sällan fryser hamnen till, när det ock händer, varar det endast några dagar, dels för åvattnet som tränger på, dels ockför vida havet som finns utanför de få skansarna och vid minsta väder gör isen skada. Före detta har varit gott förråd av fisk i hamnen, och gått upp i ån till stor myckenhet att låta fånga sig; men sedan skeppsvarvet blivit anlagt vid åmynningen och man med ständigt hamrande och skjutande, när skepp och fartyg gå av stapeln, oroat fisken, o. går den nu inte mer i hamnen eller ån som tillförne. Stadens mark och tillhöriga ägor är alla belägna öster om staden; och ej andra än de 2ne hemmanen Bodekull och Bodstorp tillfört. Dessa ha legat, den ena på stadens torg och det andra ett stycke öster därifrån, utom östra stadsporten, båda av Kungl. regeringen skänkta till utrymme för staden, som sträcker sig ej längre än en 1/4 mil i fyrkant.... Förut har varit en ansenlig bokskog på stadens mark men är nu helt uthuggen, att knappt någon enda bok finns där eller annat träd utan endast ene och andra smärre buskar. Hela marken är mest överallt uppfylld av backar och stelaste berg, lagda med ofantliga stora stenar på ganska många ställen, varav boskapsbetet blir ringa för invånarna och förmenar dem att ha hästar, får, svin och gäss på marken, helst boskapshopen dagligen ökas. År 1753 voro över 700 stycken kor.
...
Så snart Bodekull; det är Carlshamn, hade fått handelsfriheter, öktes inbyggarnas antal dagligen och flöt liksom samman fr n alla orter, synnerligen från tyska orter, de inrikes oberörda; som Småland, Ronneby stad och andra. Dessa begynte genast, ja, några före de verkligen fått frihet därtill, och snart sattes alltså handeln i ett fördelaktigt stånd. Carlshamn var då snart som en nederlagsplats för hela Småland, - för en stor del av Väster- och Össtergötland, de närmare orter obenämnda, som alla hadesina utländska varor från Karlshamn. Man talar än bland gammalt folk om forna fördelaktiga marknader och handel, som drömtydare om sina ljuvliga havda drömmar. Det bestod ej allena av lybska kramvaror, vilken ock den tiden var i flor, utan ock av holländska, med tobak, salt, specerier, kläden och mera, som avkastade vacker vinst. Landets produkter voro då ymnigare vid Carlshamn, än sedan Carlskrona. Dels började samma näring, dels skogarna ej tåla så angripas till timmer, bräder, tjära, beck och aska; utan måge aktas sparsammare.
...
De från staden utgående varor ha bestått och bestå än i timmer och bräder, pottaska, något beck och tjära, litet ölandssten, stöpt och smitt järn, med annat av mindre värde som räv och ekorrskinn.Pottaskehandeln är dock i avtagande, dels medelst skogarnas avtagande, dels för det starka askraffinaderi som nyligen är anlagt i Småland. Så är ock ansenliga såpbruk anlagda både i Carlshamn och Ronneby, vilka fordra väl mycken pottaska, och alltså blir litet av det slaget, efter detta utfört från Bleking. Beckhandeln är ej heller stor, dock efter det Carlshamnsbecket överträffar allt annat från närgränsande städer, förmedelst en noga ansning, få de det så mycket bättre betalt. Tjäran faller sig för dyr för vägens längd, och alltså utgår litet av det slaget, utan kommer mest till Kalmar och Karlskrona. Enbär föras ock ur landet härifrån, dock till ringa värde.
 
Christopher Cronholm 1757



1752 Utgående:

Pottaska 3175 skeppd. Bräder 1251 tolft. Bom sparr 480 st. Furubjälkar 456 st. Pipstavar, ring och furusparr 23 tolfter, Smoger el. små sparr 24 st. Vindbommar 62 st. Beck 515 tunnor. Tjära 194 tunnor och Enebär 98 tr. Pipstav 244 ringar och 11 bottnar. Ölandssten 2874 alnar. Lättare eller små Vättjestenar från Vånga socken i Skåne: 8000 st.
 
1752 Inkomna:

Sill 1200 tunnor. Vin 22 oxhuvuden. Tobaksblad 14671 utom  litet specerier och annat av ringa värde, samt olja och talg till såpesjuderien som mest är tullfritt.

Till inrikes orter gående varor äro endast något kläde, boy, filtar och dylikt av yllefabriken. Såpa, mur-och taktegel, stärkelse och puder, samt tobak- och tobaksblader; utom salt, sill, fisk, vin och specerier. Säd och spannmålshandelen drives mest från inrikes orter. Skåne är Blekingestädernas förrådshus. Lantmannen har ej tillräckligt, och stadsbon får alltid köpa, och det minsta av andra än Skåne. År 1752 fick Carlshamn in spannmål från Skåne: 3330 tunnor råg, 1386 tunnor korn, 491 4/6 tunnor havre, 12 tunnor vete, 4402 tunnor malt, utom bovete, havre, korngryn samt ärter
....
Denna sädeshandel är nu bättre i staden inrättad än fordom, ty kan den fattige året igenomfå köpa säd hos köpmannen och ej alltid lita på tillförseln, som för detta skett och ofta kommit därvid att lida. Men all säd som inkommer mätes på torget eller sjön av stadsmätare, att var och en vet vad han får.
...
Utom denna de handlandes näring i synnerhet äro åtskilliga andra Verk och inrättningar, som ock ge andra människor föda och näring, såsom skeppsvarvet, såpebruket, beckbruk, pappers- och tegelbruket, yllefabriken, tobaksplantering ochspecerier, stärkelsebruket samt äntligen fiskeriinrättningen för Öster- och Nordsjön. Upp
 
Christopher Cronholm 1757


Skeppsvarvet
...Sådant har varit första ursprumget till stadens uppkomst ...då på Kgl. M:ts befallning skeppsvarvet först anlades på Boön, ute i Bodekullshamnen; Den första byggmästaren på detta varvet har varit en engelsman Tomas Day, som haft en underbyggmästare som i hans frånvaro och vistande på annat ställe förestått arbetet; Ebbe Simonsson, benämnd. Skeppen som under Ebbe Simonssons inseende byggdes på Boholmen eller Boön, voro Bohus av 74 kanoner år 1663. Skeppet Finland av 64 kanoner år 1667. Lastdragaren Carlshamn av 12 kanoner år 1676. Varmed det som före kriget påkom alldeles avstannande. 

...
Detta Kronans varv har förmodligen givit stadsborna anledning att söka sig tillstånd att bygga skepp och anlägga bråbänk,
...
Från vilken tid man kan räkna Carlshamns varvs ålder, intill år 1732 , då man under borgmästare Alms pådrivande började fylla upp ett stycke av havet och ahamnen till beständig varvsplats och blev därmed färdig år 1735. Så att man har rum både till flera skepps sättande tillika på stapeln, som ock till magasin och förrådshus.
...
man har 50 till 60 timmermän och däröver, samt 20 till 30 hantlangare; 2 ne gossar som ringa till och från arbetet; en eller två kvartersmän, 2 ne byggmästare, samt en bokhållare. ...Själva verket bestyres av 7 direktörer.
...
Kort sagt Carlshamns skeppsvarv är nu i ganska gott stånd och på kort tid nog kan skaffa i sjön så vackert skepp, som någon ärlig sjöman vill föra.
...
Till skeppsbyggnad hör naturligtvis ett repslageri, ty staden ock varit betänkt på att upprätta ett sådant år 1735 vid Östra Port och södra änden av Hantverkaregatan. Där slogs slogs såväl ankar- som mindre tåg intill 1747. Natten eftre den 28 febr. uppkom i verkhuset en olycklig vådeld, som lade huset med hampa och tåg till en ansenlig hop, samt själva räkenskapsböckerna i aska. Sedan det någon tid legat öde, har bemälte postinspektor för egen räkning tagit upp det igen och drives nu med fullt allvar.

Stadens ylle- och klädesfabrik...den 19 dec. år 1734 har fått sina privilegier under namn av tukt- och verkhusinrättning...
Upp

Pappersbruket beläget 1/4 mil från staden, vid Strömma mjölkvarn. Privilegierne är givna den 19 maj 1747...det drivs med 2 ne hjul och 36 stampar.
... Avsättningen är ganska god , och medan det är beläget så nära vid staden, kan det fördelaktigt sända sin tillverkning in till stämpling och belöningserhållande. Vid bruket arbeta utom mästaren 2 ne gesäller, och även 2 ne gossar, samt 4 lumpsamlare /bruket njuter frihet att samla lumpor i hela Blekinge/.

Tillverkningen var år 1752; av bästa slaget 23 ris á 4 Dl 16 öre Smt. 180 ris á 3 Dlr 24 öre, ...420 ris tobakspapper à 1 Dlr 8 öre, 250 ris grått papper till 1 Dlr riset.
...1712 är ett Beckhov av de handlande /inrättat/ på vilket omkokas allt det beck, som till staden i barkar införes... Hela tillverkningen kan belöpa sig till 4 à 500 tunnor rent beck och litet däröver...Säljes till 10 à 12 Dr Smt tunnan... Upp

ett tegelbruk som erhållit privilegier den 5 jan 1747... Till brukets nytta är tämlig skog av allehanda slag, och tillgång till torv, fast man ej kan göra någon räkning på någondera slaget utan årligen köper ved, snart till hela tillverkningen. Vore leret så nära bruket, och så tillräckligt som brukets drift fordrar, kunde man än göra sig större hopp om att få igen sina utlagde pengar...

... en större ugn, i vilken kan bränna 40.000de 11 tums mursten... På bruksgården äro 3ne lador...som brukas till taktegel.... Framför flygelladorna är 2ne torkskjul... På västra sidan om ladorna är en tegelgård att stryka tegel på... Framför ladan är en nyanlagd lerkran...samt härinvid en brunn att taga vatten av... Norr om allt detta äro våningsrum för allt bruksfolket och söderut står tegelugnarna... och utomkring på norra kanten torvhus och stallar, för hästar och oxar, som brukas till arbetet. Hela verket drevs år 1753 och följande år med 44 personer, 8 par oxar och 4 par hästar, som dels trampa leret, dels hämta det brutet till bruket av marken. I vackert väder kan dagligen strykas 7000 murtegel och 1600 taktegel.

Tillverkningen är olika allt som året är torrt eller vått högst 3-400.000. Man gör ett slags små och flat taksten som om det vore takspån, och de hålla väl tätt för regn. Vanliga priset är för 11 tumssten 14 daler silvermynt för 1000... Upp
...
tobaksspinnerier... De äro fem till antalet, av vilka fyra äro berättigade att spinna både utländska och inländska blad, men det femte endast inhemska. Det äldsta ibland dem är det Welscheusiska, som började gå under när Smålandskompaniet uppkom... Det nästa i ålder...Smålandskompaniet, vars privilegier är givna
 
den 11 november 1725. Det andra i ordningen är avlidne Mattis Svenssons änkas och barns, priviligierat den 11 september 1731. Det tredje är handelsmännen kapten Alms och Lutgen Seldeners, vilkas privilegier är givna den 18 februari 1740 och drivas vid tvenne bord ömsom av 14-15 personer med inländska blad allena. År 1753 spanns av sådana blad 29.851 pund tobak. Det fjärde är.. Sven Lundbergs, köpt av Welscheusiska sterbhuset och privilegierna är på honom ändrade den 3 februari 1744. Drives vid ett bord av 21 personer. År 1753 är här spunnet av inhemska blad 68.352 pund. Det femte är handelsman Olof Bergs vars privilegier är givna samma år och dag som det förra. Verket drivs med 2:ne bord och 33 personer, med både ut- och inländska blad. År 1754 har samme man utverkat sig privilegier på ett tobaksgarveri och snusfabrik som båda är i gott stånd och drift.

...Vid dessa fem verkstäder är alltså besagda år 1753 för arbetet 300.679 pund tobak, och som avsättningen är skyndsam, följer att Carlshamnstobaken måste vara god.

...de utödde de skönaste trädgårdar och lustplatser i staden för tobaksplanteringens skull...Ja mången gick de förflutna åren så långt med sin plantering, att där icke fanns ett kok kål till, eller en stjälk persilja eller lök att ha på en rätt mat... Men sedan lantmannen antingen själv börja de anlägga tobaksplanteringar på sin bästa jord, eller leijan bort till tobaksplantörer, kom varan i vanpris och mången hade ej  halvöre för all sin möda, helst den fattige, som måste sälja i otid och för nöds skull. Det ock äntligen gjort så mycket att några lagt ner sin plantering och börja efter vanan förse sig med kål- och kökskryddor till hushållningen och vinterföda. Angelägnare skulle vara om någon i dess ställe lade sig på lin, kummins eller färggräsplantering, eller ock sådde säd, då han i det minsta hade foder till sin boskap. Detta har mången ock lidit brist för sin ivriga tobaksbegärelse och blotta sin övriga jord att den ock mister nödig gödsel. Upp
 
Christopher Cronholm 1757


...stärkelsebruk anlagt inne i staden vid ån, på privilegier av den 4 okt 1749. I kraft varav han tillverkar puder och stärkelse av vete, som gemenligen kommer från Tyskland och Danska öarna. Annars äro väl privilegierna ställda på 1/4 del potatis till sådan stärkelse.
...syssla 1 mästare och 4 drängar till denna tillverkning. År 1752 tillverkades 445 halva tunnor stärkelse och puder eller 3820 lispund av detta slaget, beräknat efter slutat pris med Hallrätten till 2 dlr 10 2/3 öre Smt lispund.

...en fjärdedels mil utom Norrtull har ... Nils Grandel anlagt ett fördelaktigt garveri. Privilegierna äro givna den 3 juni 1727 på garvaren Joh. Arendt Crauno. Där göres gott både sulläder- och till överläder av grövre och finare slag. Ett sådant verk är å orten så mycket fördelaktigare, som skomakarna sällan själva, såsom i Skåne tillverka sig läder, och dessutom allmogen mest överallt går skodd, vinter och sommar med lädersko, då man i Skåne åter går med träsko eller barfotad sina vissa tider om året.

...manufakturhammare på koppar och järnplåtssmide, Granefors kallad.... De första privilegierna äro givna den 29 nov. 1737, endast att smida besagda sorter...

Sillfiskeriinrättning, vilken stadsboarne på Kgl. M. nådiga uppmuntran gjort,och år 1753 så vida hunnit, att en sillbeys av 50 läster gick i sjön att söka sin lycka vid Jutland och fick 72 tr sill, som såldes på auktion till en storpart för 2400 dlr. smt. ...I övrigt ha ej allenast stadens fiskare, utan ock de handlande låtit bruka fullt allvar med fiske på Östersjön. Dessa senare hade 1753 och 1754 2 ne vrakekor och 3 ne smärre ute på torsk och sillfiske. Upp

...pipstavshandelen, vilken drevs för alla de handlades räkning, från år 1737 till år 1752 då den föll överända genom Kgl. brev till Landshövdingämbetet...av den 17 maj 1747...är alldeles förbjudet att föra någon pipstav utom Riket, eller därtill få utsyning på ekskogarna,...vilkas fredande och tillväxt högst är nödig; så för Rikets örlogsflotta, som övriga skeppsbyggnader, En slik handelsinrättning vid brännvinsbrännande, hade ock de handlande mellan 1731 och 1734 års riksdagar. Inrättningen var gjord i ett hus vid ån, där vatten var att tillgå, och vid en skorstenspipa, 4 brännvinspannor och en distillerpanna, vilka beständigt natt och dag gingo, samt utfördes under en mans styrsel.

Pottaskehandeln har man ock som oftast sökt bringa under sällskapshandel, men har inte velat antaga lag, ... att den blivit vid sitt gamla och idkas fritt, av vem som därtill har lust. Så är det även med spannmålshandeln vem som har lust därtill, förskriver in och försäljer vid bron sina vissa liggdagar eftersom fartyget är, och sedan hemma. Vad säd som kommer in med skånsk bonde, stannar vid mätarboden, och där till de torftiga utdelas. Malt får ingen / för brandriskens skull/ tillverka i staden, dock har handelsman Carl Stenberg år 1753 fått tillstånd uppsätta ett mälthus på andra sidan ån vid Nya Vindbron.

Husens antal i staden bestiger sig ungefär till 350 men ökas ock dagligen. Som nu en stor del av dem bebos och äges av ståndspersoner överstiger borgarnas antal ansenligen husens antal...bo flera av de ringarei ett hus dock i förhoppning att finna plats för sig att bygga på, som snart dagligen sker, ja ock i de stelaste berg och klippor. Utom detta är det väl vid 50 tomtplatser och nummer obebodda och brukas till tobaksplantering... Upp

CARLSHAMN

Handlande
38
24 grovhandel
14 speceri, kramhand.
1 apotekare

Hantverkare
200
7 smeder
2 kopparslagare
1 mässingsslagare
15 skomakare
4 skoflickare
1 murmästare
3 murare
2 sämskare
1 vagnmakare
2 repslagare
2 hattmakare
2 filtmakare
1 knappmakare
1 glasmästare
1 målare
1 skärslipare
2 skeppsbyggmästare
49 varvstimmermän
12 hantlangare
1 trädgårdsmästare
2 färgare
2 vågmästare
1 mäklare
1 stolmakare
2 slaktare
3 handskmakare
1 gördelmakare
9 skräddare
8 tunnbindare
3 snickare
12 hustimmermän
3 guldsmeder
2 tenngjutare
2 bagare
2 perukmakare
1 bokbindare
2 krukmakare
2 sadelmakare
14 krögare
7 åkare även krögeri
2 svarvare
1 urmakare
4 linvävare
2 mätare
1 brandfogde /icke borgare/

Sjömän/Fiskare
74 sjömän
19fiskare
2 lotsar

Arbetskarlar och daglönare är ock en hop som är staden till gagn; ...ofta är brist på sådant folk... Härav är klart att ingen behöver lida nöd för uppehälle om han endast är frisk och gitter arbeta. Så kan man ock säga med beröm, att ingen stad i riket kan givas,i vilken mindre tiggare givas än här.

...
Vill man ock till dessa ovan anförda stadens borgerskap lägga magistrat, prästerskap, tullstat, barn, husfolk och andra ståndspersoner, utgöra de en summa av 2.200 personer, i följe av de anförda kyrkotabeller för år 1751. Och alla dessa inbegripas i 370 hushåll eller matlag. Upp
 
Christopher Cronholm 1757

 

De handlande... I övrigt må man säga om deras tillstånd, att de inte äro kapitalister,...utan att de äro sådana att de hålla en jämn balans med varandra, så att de ha en nödtorftig utkomst, ...än många andra städers handlande, som både i hus, möbler, kläder för sig och sina trakteringar och annat mera, vida överträffa dessa. Frukten därav är, att bankrutter i Carlshamn är rätt sällsamma, ... Icke dess mindre hålla, såväl som invånarna i allmänhet, rent och snyggt hos sig, att främmande, väl kunna gå in hos dem och efter vars och ens stånd bli väl emottagna och förnöjda. Upp

...
Med hantverkarna är det något så när beskaffat ...De mesta ha knappt en gesäll, eller en - två lärgossar, utan göra det mesta arbetet med egna händer. Orsaken är , att de dels ej ha mycket annat arbete än för stadens innevånare, och av dem förser sig mången vid marknaderna av främmande...; dels äro ock Sölvesborgs och Ronneby hantverkare så nära vid Carlshamn,..., dels har ock landet åtskilliga sockenhantverkare, och få ståndspersoner eller herrskaper i Bleking som söka staden.

...
Husens antal i staden bestiger sig ungefär till 350 men ökas ock dagligen. Som nu en stor del av dem bebos och äges av ståndspersoner, överstiger borgarnas antal ansenligen husens antal...Utom detta är det väl vid 50 tomtplatser och nummer obebodda och brukas till tobaksplantering, fast någon då och då går åt till husbyggnad, ehuru dyra de dock äro. Vill man till ovan anförda stadens borgerskap lägga magistrat, prästerskap, tullstat, barn och husfolk och andra ståndspersoner, utgöra de en summa av 2.200 personer, i följe av de anförda kyrkotabeller för år 1751. Och alla dessa inbegripas i 370 hushåll eller matlag. Upp

Kyrkan
...1690 lades grunden efter den utstickning som borgmästare Schröder gjorde på och efter avritningen, som från höga överheten var nedkommen.  Som han vid detta litat för mycket på kompassen och ej aktat sig för dess avritning, är kyrkan kommen att vridas för mycket i öster, som ock i tvärgatanuppenbarligen synes av ett av kyrkans hörn, som står långt ut i gatan... År 1693 hinte man upp till taket och så långt går endast murarbetet, det övriga med valv och torn är allt av trä, emedan detta byggningssättet var lättare än med sten och mindre kostsamt....den 26 oktober och 21 söndagen efter Trinitatis år 1702 invigdes kyrkan med vanlig högtidlighet, och eter Kungl. befallning av den 1693 kallad Carl Gustafs kyrka, till åminnelse av stadens förste stiftare... Tornet är ganska svagt och ger sig vid ringningen, varför ockaldrig ringes; nej icke ens vid kungl. ringningar, över en halv timme, men väl därunder-; Upp
 
Christopher Cronholm 1757 

Bild från utställningen I 1700-TALETS BLEKINGE Blekinge museum

Upp

 


Blekinge Museum

Borgmästaregatan 21
371 35 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Reception 0455 - 30 49 85



E-POST

Blekinge museum

Föremålsmagasinet Rosenholm

Skrädderivägen 3
371 55 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Föremålsmagasin 0455 - 30 49 75



E-POST

Föremålsmagasinet

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att löpande få information om allt som händer på museet!

Följ på Facebook  Blekinge Museum

Instagram Följ på Instagram