Nyheter & Pressinfo
Blekinge museum

Carlskrona

Carlskrona 1757 (Cronholm) - Carlskrona 1792 (Sjöborg)
Stadsprivilegier 1680 - Handel, Skeppsfart, Manufaktur -
Borgerskap, Magistrat, Tullbetjäning
Hantverkarna - Stadsförsamlingen
Tyska församlingen - Amiralitetsförsamlingen
Skansar - Lustplatser



"Sveriges rike, och konung Carl XI höglovlig i åminnelse, hade ej så snart fått fred med danska kronan 1679, och Bleking med Skåne blivit friad från fienden, som högbemälte konung fattade det beslutet, att i Blekingeskären låta söka efter en bekväm och rymlig hamn för Kungl. örlogsflottan, emedan man lärt av allt för lång erfarenhet vad obotlig skada det varitför riket, att ha eller kunna ha flottan närmare vid handen än i Stockholmsskären, mot en granne, som satte sin förnämsta styrka i att ha en mäktig flotta i sjön, att därmed ej allenast hindra rikets o. undersåtares handel, utan ock med landstigning oroa landet, förrän man om våren kunde ha flotta i sjön och vara honom till mötes. Ehuru detta tycktes för någon vara ett sällsamt företag, dels för det nyligen överståndna krigets skull, dels att anlägga en slik hamn så nära inpå grannen, vann det likväl sitt syfte-mål, och tiden visat att det haft sin goda nytta.
...
Vad eljest angår denna Trossö beskaffenhet, så var den förskräckligt stenig och bergig överallt, undantagen den lilla delen som var åker och äng. Allt annat var antingen berg och sten eller skoglupen mark, eller ock moras och sumpar, att det varit ett obeskrivligt att göra rum till hus och byggnad. Man kan se prov bevis härav, ty berg är än till överflöd, helst på västra kanten av staden- mot havet, och åtskilliga gator är än sådana, att ma med möda och ej utan fara kan gå dem, men alldeles inte komma fram med hästar och vagn;
...
På alla sidor omgiven med saltsjö, och mot landsidan försedd med kostbara långa broar, vilka underhållas till stor del av lantmannen, men dels ock av stadsboarna själva.
...
Vid västra kanten är lilla Björkholmen hängande genom en bro vid staden, och är väl bebyggd, åter vid denna Stora Björkholmen med en bro, på norra kanten bebyggd, såsom det vore en måttlig stad. På den är ock sjukbaracker anlagda för sjöfolket. Upp
...
I övrigt har borgerskapet i Carlskrona genom Kgl:t brev av den 2 aug. 1690 till amiralitetet,...blivit berättigad att ensamt göra leveranser och entreprenader till Kgl. amiralitet och örlogsflottan och förbinder sig till så gott pris som någon annan; vilket allt är stora fördelar för de handlande och förmögna, men meniga borgerskapet ej är alldeles så tillfreds med när sådana leveranser skola bestå i viktualiepersedlar, emedan det dyrkar födan och såglet för den fattige.
...
Till denna staden ha några inbyggare kommit från utrikes orter och en del från inrikes-, men största delen från Christianopel och Ronneby, 2 ne städer som blivit uttdömda och mist sina stadsprivilegier o. med folk, hus och egendom förflytta till Carlskrona, att där bygga och bo.
...
Stadens tillhörigheter i mark är huvudsakligen belägen på den stora ön Wämbö norr om staden. Bondehemmanen Sundas och Själamålas ägor, vilka genom Kgl:t utslag är skänkta staden till vederlag för deras ägor i Ronneby. Sedermera har borgerskapet för egna pengar köpt Gullbernatorp 1/4 hemman på samma Wämmö..., att därmed förbättra sitt mulbete.
På denna mark har staden ett förträffligt bete till mer än 800 kor och stort antal hästar, samt sköna beteshagar att årligen leja bort till slaktarna och andra, men åker och äng finns ingen, utan man må köpa säd och foder av andra, så mycket som behövs.
...
Trä- och kålgårdar finnas tillräckligt både i och utom staden, att man har nog till köken och sina hushåll och grönsaker, då man förut måst ha sådant från Tyskland.
...
Skog är ingen att nämna, utan ganska liten är staden tillhörig. Vad som fodras till timmer och ved må man allt köpa för reda pengar och det tämligen dyrt, dels från Bleking och dels från Småland och inkommer mest sjöledes. Däremot är gott förråd på saltsjöfisk och sill.
...
Greve Wachtmeisterska familjen tillhöra holmarna Saltö, Dragsö, Kalö, Högeholmen och Ekeholmen.

Upp

utdrag Carlscrona stads privilegier givna Kungsör 10 aug. 1680

2 §. att bygga kyrka på konungens kostnad, och borgerskapet fritt kyrkoherdeval samt tyskar av vår religion, att bygga sig kyrka, men av annan religion endast samvetsfrid som annorstädes i Riket.
 
4 §: att borgerskapet skall vara fritt för inkvatering, service och vakt. Baracker byggas för soldater och båtsmän, samt ges av lantmannen sängkläder.

5 §. Förskoning i 20 år för Lilla-Tullsavgiften, accis- och contribution, båtsmanshåll och annan tunga.

6 §. En fjärdedels lindrigare sjötullsavgiftän andra städer, samt i tolag: stämpelbro och hamnpengar.

7 §. Utdelas tomterna, att de bäst belägna bliva för de handlande. De som bygga stenhus, att få fyra frihetsår mer än andra, om de inom 3 år var därmed i begrepp.

8 §. Och allt vad till byggnad hörer, vara fritt för all tullavgift, såväl för vad som användes till skeppsbyggnad.

13 §. Skola inga fler städer i Bleking än Carlscrona och Carlshamn få handla på utrikes orter.

14 §. Ronnebyboarne lämnas 2 år, att omedelbarligen till 1682 att avflytta deras hus och egendom till Carlskrona, varefter all handel och boning därstädes måste upphöra.

15 §. Fri marknad om Michaeli och 2:ne torrmarknader den 20 febr. och 24 juni: samt torgdag var lördag.

16 § Förbjudes garnisonsfolket att hålla bryggbränne och markententeri borgerskapet till förfång, eller uppköpa varor utom på torget.

18 §. Skola alla råmaterier vara frie för tullavgift, till manufakturiernas uppkomst och när de kunna föras till främmande ort, då endast betalas vad råmaterier bort gälla och

19 § att ett gymnasium i staden upprättas, vartill vissa räntor och medel skola anslås,

Upp

OM STADENS HANDEL, SKEPPSFART, MANUFAKTUR-
OCH ANDRA NYTTIGA VERKS INRÄTTNING 

De många frihetsåren på skatt och tullavgifter, nämligen hela 26 år å rad, med annat mera har väl kunnat sätta ett borgerskap i gott stånd. Härav kommer då, att i lika stor stad , knappt kan givas flera handlande och hantverkare än i Carlskrona. Det är väl visst, att där är snart lika stort borgerskap i Carlshamn som i Carlskrona, men på en 1/3 part därav fattigt o. ringa folk av varvstimmermän och dagkarlar, samt deras vederlikar, som stå i 1/2 till 1/4 öres skatt, när de däremot i Carlskrona är förmögna handlande och hantverkare och i övrigt ganska få av fattiga ringa folket, vilka dock kunna långt bättre förtjäna sig pengar bland den talrikare o förmögnare hopen.
...
Bland annan handel som Carlskronaborna driva med fördel, är hökerihandel, därpå de för det myckna sjöfolket och deras likar ha god avgång.
...
Sädeshandeln har ock mycket att betyda, såväl som krögeriet.
...
Men besynnerligen fattas ett i denna fördelaktiga orten, nämligenmanufakturinrättningar av värde,...
Men har väl en och annan bjudit till med något, som assessor Christophersson med linnefabrik och vävstolar, som börjades 1749, men i synnerhet i brist på avsättning, måtte efter några års arbete nedläggas.
...
Varv och skeppsbyggnad har ej heller varit i bruk av något värde och sammanhang,...Nu för några år sedan ha de båda handlandena Paul Philgardt och Nils Lindal,på Stubbholmen, anlagt ett eget varv och däruppå för entreprenad till kronan byggt 2 ne fregatter och galejor...
...
Tobaksspinnerier äro de förnämsta och gångbaraste verken, vilka här som i Carlshamn till god del underhållas med hemmaplanterad tobak och någon från andra inhemska orter.
...
Berentska garveriet är ock värt att nämnas, särdeles efter man i förstone vid stadens anläggning var i den tanken att man ej kunde anlägga slika i Carlskrona för brist på friskt vatten.
...
Den nya sillfiskesocieteten, såväl på Västersjön som inhemska skären, är en förträfflig inrättning, den senare nog så god som den förra och bidragit till många människors föda. Man har på ön Malqvarn i skären byggt fiske- och salthus, där fiskebåtarna stöta samman och sillen under en inspectors inseende inlägges och föres till staden.
...
Detta är det förnämsta som kan sägas om stadens handel och näring, men envar kan nog se, att ett förmöget borgerskap väl skulle kunna inrätta många verk, om de ville gripa sig an, men låter sig endast nöja med den handel man har av Kgl:a och Riksens amiralitetsstat och flotta, då likväl det ena goda ej förkastade det andra.
...
ett boktryckeri, fast osäkert, antingen man rättast skall anföra det under staden eller Kgl. amiralitetet,...har intet annat kommit från tryckeriet än några psalmböcker och andra smärre piecer, utom vad Kgl. amiralitetet har nödigt låta trycka.
...
många ansenliga köks- och kryddgårdar, som hoptals finnas så inom som utom staden, varmedelst man har tillräckligen av kål, rötter, kryddor, så mycket man behöver till hushållningen, utan att man efter ganla vanan föra slikt in från tyska orterna.
...
Tobaksplanteringar, äro ock i värde, i och utom staden, så att detta som det förra ökar stadens näringsmedel.
 
Christoffer Cronholm 1757

Upp


OM STADENS BORGERSKAP, MAGISTRAT,
TULLBETJÄNING OCH VAD DÄRTILL HÖRER

stadens kvarter och hustomters antal, som bestiger sig till över 1300,...lätteligen falla på den tanken, att staden måtte ha hälften så många borgare, men häri felar mycket, ty knappt en fjärdepart därav bebos av borgare, utan av Kgl. amiralitetsherrar, betjänter och andra ståndspersoner. Det är sådana som mest må leva för kontanta pengar,
... så förorsaka de dock att staden alltid har god tillförsel, först på matvaror från Småland, där bonden ej tror, att han får sålt sina varor, om han ej kommer till "krunan", det är Carlscrona; och likväl ofta där få ta långt mindre än i Carlshamn, Calmar, Christianopel eller Halmstad;
... så komma utlänningar självmant på spekulation till Carlscrona... Är alltså Carlscronas borgerskap ej så talrikt , så är det så mycket förmögnare och hederligare.
...
Vad här fattas, fylla de sjöfarande och några av sämre villkor.
...
År 1749 voro 298 borgare, och däribland 100 handlande av bättre och sämre villkor.

Upp

CARLSCRONA
Hantverkarna äro i sina ämbeten följande:

8 guldsmeder
6 linvävare
2 snörmakare
21 skräddare
6 kopparslagare
3 tenngjutare
1 mässingsslagare
2 gördelmakare
3 bleckslagare
6 grov- och klensmeder
1 vagnmakare
7 snickare
2 svarvare
13 bagare
3 glasmästare
37 skomakare
5 hattmakare
2 handskmakare
1 urmakare
1 gästgivare
1 repslagare
3 sämskmakare
4 perukmakare
5 garvare
3 murmästare
2 trädgårdsmästare
2 krukmakare
10 slaktare
4 målare
 
3 sadelmakare
1 boktryckare
2 bokbindare
2 färgare
15 väderkvarnsmjölnare
12 tunnbindare
skeppare och sjöfarande

Fiskare bestå mest av löst folk. Bryggare och krögare äro utom amt; och idkas av allahanda folk, ända till sämre av tullstaten. Åkare och vagnmän äro utom amt. Större delen av dessa,..., äro i gott stånd, eftersom avsättning och arbete ej kan tryta...

De handlande ha sin handels- och politieborgmästare till förstyre, utom vad deras handelssocietet verkställer inom sig, och hantverkarna sina skrån och ämbeter, dels i staden, dels utom i andra städer. Men allmänt kunnigt handelsreglemente har man ej här att framta, som i Carlshamn.
 
Christopher Cronholm 1757

Upp

STADSFÖRSAMLINGEN

Uti stadsprivilegiernas 2 § har Kungl. Majt. utfäst sig att bland andra publica husbyggnader, även skaffa den nya stadens inbyggare en kyrka att hålla sin gudstjänst i, varav i följe man genast anlade en träkyrka, vilken den 22 november 1685 blev av superintendenten Mag: Canutus Corelius invigd och kallad Sancta Hedvig dock ej att vara längre till tjänst, än att man kunde
 skaffa en annan av sten;
...den 9 sept. 1720, då grunden lades till en stenkyrka och första grundstenen lades av dåvarande landshövdingen, baron Salomon von Otter, och även dåvarande superintendenten, doktor Gustaf Humble höll ett förträffligt tal över Mosebok 28: Om "Jacobs dröm och stege", varjämte allt annat tillgick på det präktigaste. Avritningen och formen till kyrkan var författad av den snillrike herren, Hans Exellens, greve Nicodemus Tessin, såsom ett latinskt kors och rundat ovantill;...Själva kyrkan är av brun ölandssten och valvet av tegel samt kommer taket att täckas med koppar.
...Man har sedan år 1744 hållit gudstjänst i denna kyrkan, fastän själva portalen i väster och 2ne små tillämnade klocktorn än år 1756 ej är tillbyggda på varje sida om den stora kyrkodörren.
...Hon är vid grundläggningen kallad Friderichs kyrka, högsalig kung Fredrik I till åminnelse, som det året blivit utkorad och  krönt till Sveriges Götes och Vendes konung...Invigningsakten skedde den 1 aug. år 1744 då vår nu regerande allernådigste konungs Adolf Fredriks, högt älskliga gemål, såsom prinsessan Lovis Ulrika, i Carlskrona allra först anlände till Sveriges rike och gränser, och där emottogs av högbemälte Hans Maj:ts såsom kronprins och hennes gemål
...kan man tro att invigningen,...,försiggick med allerstörsta prakt. Tal hölls för altaret i följe av Hagg. 2:10, samt predikan av stadspastorn och Kungl Amiralitetssuperintendenten, doktor Lorens Murbeck. Före predikan döptes Kgl. skeppsbyggmästare Gilbert Sheldons son,..den gamla träkyrkan blev omsider 1750 nedtagen och det gamla timret försålt till den mest bjudande.
 
Christopher Cronholm 1757

Upp

TYSKA FÖRSAMLINGEN

Tyska församlingen. Enligt Kgl:a privilegierna ... inrättad på samma sätt och med villkor som tyska församlingarna i  Stockholm och Göteborg...av dem som nu hålla sig dit, är minsta delen födda tyskar, utan äro mest alla födda i staden..., varför ock åhörarna finns sådda ganska tunt under gudstjänsten. En av prästerna må nödvändigt kunna svenska, fast ej för predikans skull, ty den sker alltid på tyska, utan för skriftermål och kommunions skull,... ...Hos exellens Kgl. rådet generalguvenör och amiral gr. Hans Wachtmeister, samt sedermera tyske pastorn J. Christopher Hauswolf visat oförtruten möda för denna kyrka och dess uppkomst.
Den 3 juni 1697 lades grunden av högvälbem:te Greve Wachtmeister och kallad Helge Trefaldighets kyrka. Själva skapnaden är ett slags åttakantad pantheum, efter ett exempel av den arten i gamla Rom. Ser annars invändigt ut som rund med många pelare och änskönt hon är korskyrka, är bänkarna krumma, byggda efter de rundaktiga murarnaoch sluta sig emot korsgången.

Predikstolen står i öppna gången öster ut vid en pelare, altaret i söder och ett litet orgelverk mitt emot över norra kyrkodörren. Utvärtes är hon allt färdig och präktigt täckt med koppar, dess översta zirater förgyllda med purt guld vartill stadens, samt Kgl. amiralitetsstatens hedervärda fröknar och jungfrur gjort sammanskott den tiden. Invärtes felar hela valvet blotta sparrverket och resningen synas än, oaktat man sedan den 13 juni 1709 gjort gudstjänst där inne, då hon 2 söndag Trinitatis,..., invigdes.

...Bredvid kyrkan är dess klockstapel, väl byggd och beprydd, så utan som innan av 3ne sköna klockor. I övrigt är både kyrka och stapeln uppbyggda av sten, samt vid denna kyrkans södra sida en
 liten kyrkogård. Kyrkans inre prydnad består utom det som redan är benämnt, av en hop sköna sköldemärken och gravvårdar, såsom greve Hans Wachtmeisters både fäderne och mödernevapen på ena sidan om altaret, och även dess son gr Alaric Wachtmeisters fäderne och möderne gent emot på andra väggen. sedan amiral Lillies och Hencks, landshövding von Otters, kammarråd J. Lagerbjelkes, kommendör Johan Grubbs, kommendör Hans Ridderheims och prosten kyrkoherde Hauswolffs konterfej.
 
Christopher Cronholm 1757

Upp

SKANSAR

"...äro följande skansar kring Kronans varv och flotta, här och där - alla i stånd att vederbörligen taga emot näsvisa gäster.
På östra sidan är Kungshall, en stark skans på en holme i sjön, strax vid inloppet för flottan. gentemot är på västra sidan på stora Björkholmen, skansen Göta lejon kallad. På samma sida och synten av varvet är Drottninghall. Gentemot på östra sidan av flottan: Aurora.
På Lindholmen, 2ne bastioner: Neptunus och Castor som betäcker på södra sidan mot havet hela hamnen och varvet, förutom 3 ne befästa holmar, alla vid ingången till flottan, Söderstierna, Pollux och Haffrund, vilka alla fräsa eld och kulor från sig om så skulle behövas; det Gud avvände.
 
Mot Landsidan är den oförlikneliga slutningsmuren, som skiljer varvet och dess tillhör från staden; har utom de tvenne berörda bastioner Aurora och Drottninghall, en i varändan, än 2 ne andra Wachtmeister och Achilles inåt själva staden;
 ...
Norr om staden är äntligen 2 ne befästa holmar med kruttorn uppå.
 ...
Om slutningsmuren må än tilläggas, att den är av ansenlig höjd, längd och tjocklek, dock ej alldeles fullbygd till västra ändan. Utåt staden helt slät, men inåt mot varvet med pelare, att där även uppå kan planteras stycken och skjutas över staden.
 
Christoffer Cronholm 1757

Upp

AMIRALITETSFÖRSAMLINGEN

I sanningen må man säga att Amiralitetsförsamlingen är en av de största och folkrikaste i en god del av Riket, ty här är årligen upptill 8000 kommunicanter; kommenderade manskapet inberäknat, som kommit till arbete vid Amiralitetet. Här födes årligen vid pass 300 barn och däröver,... Superintendenten är inte pastor vid amiralitetet,...Amiralitetet har sina egna präster: 4 i staden och 1 vid skantsarna,...vad som synnerligen faller dessa präster svårt, är att i örlogstid må alltid en eller två av dem vara ute vid Flottan,...
...Men som församlingen är folkrik, och tillika har en stor del förnäma och hederliga åhörare är ock inkomsterna och underhållet sådant, att det svarar väl mot arbetet och mödan.
Själva kyrkan är en vidlyftig korskyrka av trä, endast uppsatt tills man får uppbygga en av sten vartill man samlat ansenliga pengar hela den förflutna tiden sedan stad och flotta anlades hit, att ock kyrkokassan här förmodligen är den största i hela riket.
Man började så tidigt att bygga upp denna kyrkan, att hon blev invigd till gudstjänstförrättande den 20 september 1685: och kallad efter Hennes Högsaliga Kgl.Majt:t, då varande drottning, Ulrica Pia, anlagd ytterst ute vid havsstranden på östra ändan inom sträckningsmuren.Men den tillämnade nya stadskyrkan lär bliva byggd vid Amiralitetstorget såsom tillförne är anfört. I kyrkan äro åtskilliga prydnader,...
 
Christopher Cronholm 1757

Upp

LUSTPLATSER

"Vad för övrigt märkvärdigt kan räknas är endast några lustplatser utom staden, som man synnerligen om sommartiden har att förlusta sig på.
...
Saltö, strax utom Borgmästare bron, där mycket folk har sin sommarro och tillika sabbatsro. Man finner där för betalning allehanda vad till vederkvickelse och ro tjänar, och om man förer något gott själv med sig, kan man därtill förlusta sig i gräset och skogen.
Gullberna, ett lusthus och skön trädgård, utom staden på Wemö vars anläggare haft 29 friår för sitt omak. Där söker även mycket folk sin lust. Hos forna Tyska Bryggaren Ebbe, på samma Wämö. Den tid Ebbe levde kunde man här få allt vad gott av ut- och inländsk frukt som kunde nämnas, och till lustbarhet och fägnad tjänte, men nu ej så.
Borgmästarekrogen, en sämre dito, likaledes utom staden.
...
Skärfva i Nättraby socken, vars åbo, en trädgårdsmästare, ock bjuder till att förnöja folk med allehanda rolighet. Dit far man sjöledes, så väl som till en hop kring staden liggande öar att förlusta sig; som till Verkö, Aspö, Sturkö och andra flera.
...
En tid gjorde man så mycket av dessa lustplatser, att kyrkorna stodo mest tomma till aftonsångerna, och måtte Konungens Höga Befallningshavande på Magistratens föreställning förbjuda slika resor och utfarter vid vite, tills Gudstjänsten är förrättad, då det går skickligare till."
 
Christopher Cronholm 1757

Upp

KARLSKRONA STAD

"Av borgerskapet äro 94 handlande, 16 kofferdi-skeppare, 297 hantverkare, och utom dessa 36 timmermän och arbetskarlar. Även äro i staden 30 timmmergesäller, som icke äro borgare.
Marknader hålles årligen den 12 oktober och 18 december.

Handelsrörelsen består i leveranser till amiralitetet, i spannmålshandel från Skåne och Livland, i trävaruhandel från Småland, och i sillfiskeri i Bohuslän. Stadens handelsfartyg besöka de festa bekanta hamnarna, och utföra, järn, stål, koppar, mässing, huggen sten, trävirke, tjära, beck och pottaska. från andra orter införes spannmål, salt, vin, matvaror, kramvaror och specerier. Karlskrona har ett eget kofferdi skeppsvarv. Kronans landtullsinkomster skola utgöra årligen omkring 5.520 riksdaler.

Till fabriker kunna räknas ett pipebruk, en tobaksfabrik, 2 läderfaktorier, 7 garverier, 2 färgerier, och ett klockgjuteri. På höjderna äro ett tillräckligt antal väderkvarnarna uppbyggda, men på sötvatten lider staden brist, och måste det hämtas från Lyckeby 3/4 mil från Karlskrona. Bland andra förmåner har staden ett boktryckeri, ett postkontor och ett apotek. Även äro i Karlskrona flera loger och samfund inrättade."

N.H. Sjöborg 1792

Upp


Bild från utställningen I 1700-TALETS BLEKINGE
Blekinge museum

 

Upp

 


Blekinge Museum

Borgmästaregatan 21
371 35 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Reception 0455 - 30 49 85



E-POST

Blekinge museum

Föremålsmagasinet Rosenholm

Skrädderivägen 3
371 55 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Föremålsmagasin 0455 - 30 49 75



E-POST

Föremålsmagasinet

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att löpande få information om allt som händer på museet!

Följ på Facebook  Blekinge Museum

Instagram Följ på Instagram