Nyheter & Pressinfo
Blekinge museum

Lars-Petterstugan - torpstuga från Holje



 När fotografiet togs ca 1905 i Holje var stugan fortfarande bebodd. (OF 614)

Stugan kommer från Bränn-Andersa-gården i nuvarande Olofström och skänktes 1910 till Blekinge museum av Svenska Stålpressnings Aktiebolaget.


Stugan fotograferad troligen just innan den flyttades till Vämö 1910. (Blm OF 02404)


Stugan är nyuppförd i Wämöparken. Fotografiet är troligen taget våren 1911. Man kan se hur husets exteriör förändrats då man försökt återskapa ett äldre utseende.  (Blm OF 02459)


Sedan stugan byggts upp i Wämöparken inreddes den som man föreställde sig att den varit inredd under 1800-talet. Här är två av Wämöparkens eldsjälar sysselsatta i den del av stugan som fungerade som kök. Foto Atelier Marino ca 1915 ( Blm E 02106).

HÖGLOFTSSTUGA

Hustypen som förr var vanlig i södra Sverige kallas "högloftsstuga" eller "sydgötiskt hus". Den består av en ryggåsstuga samt ett eller två loft.

På vintern bodde alla i mittdelen, i den så kallade stugan. Här hade man både kök, med spis och matbord, sovplatser och plats för smådjur. I det vänstra loftet kunde man bo på sommaren. Här finns även vävkammare. I det högra loftet hade man förråd.

Husets historia

 

 

Det finns många frågetecken omkring husets historia. Den första frågan är varför huset fick namnet Lars Petterstugan då det uppfördes i parken. En gissning är att initialerna  L P S som är ristade över dörren har inspirerat till namnet. Men det är inte troligt att någon Lars Peterson ägt stugan. Troligare då att initialerna står för Lars Persson som var åbo på Holje nr 23  5/32 mantal.

Ännu en förbryllande sak är hans hustrus intialer, som har tolkats B G D. Men de är otydliga och kan möjligen tydas annorlunda. Lars Person var född 1739 och gift med Birta Persdotter född 1748. Deras son Per Larsson övertog gården år 1800 och i samband med enskiftet i början av 1800-talet flyttades denna gård till ett skifte, som låg öster om Snöflebodaån i det så kallade Östramark. 


På skifteskartan utmärker bokstaven D området som Per Larsson flyttade till. Kartan ligger ovanpå en karta av dagens Olofström.

Då stugan skänktes till museet låg den på den så kallade Bränn-Andersagårdens mark. Idag kallas området Brännaregården. Namnet har gården fått av Brännmästare Anders Olsson som köpte den 1860. Bruket kom så småningom att köpa marken, som numera tillhör kommunen.

Beskrivningen av boningshuset i skifteshandlingarna är inte helt överensstämmande med husets mått idag, men det kan förändrats vid flyttningarna. Helt klart är att huset förändrades väsentligt då det uppfördes i Wämöparken. Man strävade då efter att återskapa en gammal "Blekingestuga" så som man tänkte sig att den sett ut. Även inredningen är en konstruktion. Detta gäller troligen även de två kreatursbås som man idag kan se inne i huset. Den ursprungliga gården hade en ladugårdslänga. Det samma gällde sannolikt även torpstugan som flyttades 1910.

Stugan var 1910 en torpstuga under Bruket i Olofström. Enligt en  uppgift skall torparen Sven Samuelsson bott i stugan. Hittills har uppgiften inte helt kunnat bekräftas. Men klart är att när Sven Samuelsson som var torpare under Bruket dog 1901 övertog hans hustru Bengta Andersdotter torpet. Hon dog den 29 jan 1906. I hennes bouppteckning står att hon ägde en ryggåssstuga med två rum, kök och loft på ofri grund samt en ladugårdsbyggnad. Detta stämmer väl med Per Larssons gård som flyttades i samband med skiftet. Bengta var drygt 40 år när hon dog i lunginflammation. Hennes två yngsta barn är  Alma född 1897 och Hilda född 1895. Det är inte osannolikt att det är  Bengta, Alma och Hilda vi ser på fotografiet nedan.

En kvinna och två flickor står vid dörröppningen. (Detalj ur bilden ovan)


Bouppteckning ur Listers häradsrätt FII:47, bild 3740.

 


I juni 2011 skadades stugan svårt av en brand. Mannen som anlagt branden åtalades och erkände brottet.

Timmerman Pierre Bosson ledde arbetet med att restaurera Lars-Petterstugan. Foto Morgan Olsson 2013.

De skadade delarna reparerades med traditionella metoder och material av Fortifikationsverket under ledning av Pierre Bosson från Sydsvensk Byggkultur.

I samband med återuppbyggnaden togs torvtaken bort från stugan och loftet.

 

Källor

Blekinge museums arkiv, mantalslängder, husförhörslängder, lagfartshandlingar, skifteshandlingar, historiska kartor  m m. I Olofström har hembygdsföreningen och olika privatpersoner främst Ylva Silverbern hjälpt oss med efterforskningar.

 


Blekinge Museum

Borgmästaregatan 21
371 35 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Reception 0455 - 30 49 85



E-POST

Blekinge museum

Föremålsmagasinet Rosenholm

Skrädderivägen 3
371 55 Karlskrona



Telefon

Växel 0455 - 30 49 60
Föremålsmagasin 0455 - 30 49 75



E-POST

Föremålsmagasinet

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att löpande få information om allt som händer på museet!

Följ på Facebook  Blekinge Museum

Instagram Följ på Instagram