Blekinge museum

Blekinge museum om SVT:s granskning

Under januari-mars 2022 har Blekinge museum varit i fokus för en omfattande granskning av SVT Blekinge, vilket resulterat i en serie inslag och artiklar under mars månad.

Media har i sin granskande verksamhet en viktig demokratisk funktion, och museet står som offentlig verksamhet till förfogande för att lämna ut dokument och svara på frågor. Men med medias rättighet att granska följer också ett stort ansvar att rapportera sakligt och korrekt från granskningarna. I detta fall menar Blekinge museum att SVT har brustit på flera punkter. Reportagen är hårt vinklade och innehåller en rad faktafel och ogrundade påståenden.

Det kan därför vara i allmänhetens intresse att ta del av några av de saker museet vänder sig emot i inslagen. Detta är ett urval och vi kommer att försöka besvara alla övriga frågor som ställs på temat.

SVT:s rubrik 9 mars: ”Länsmuseet fick nya miljoner - skyllde minusresultat på pandemin”.
Ur artikeln: “Museichefen Marcus Sandekjer fick sex extra miljoner från Region Blekinge och Karlskrona kommun för att rädda Blekinge museum undan konkurs. Officiellt förklarade han museets dåliga ekonomi med bland annat negativa effekter av coronapandemin.”

BLM kommenterar: Rubriken är vilseledande. Museet har av stiftarna beviljats extra stöd för att sanera fastigheter efter att mögel har konstaterats i museibyggnaderna vid Borgmästarefjärden i Karlskrona. Detta har inget alls med pandemin att göra. Rubriken kombinerar därför två olika saker som inte hör ihop, vilket har påpekats och förklarats för SVT vid ett flertal tillfällen.

I den hemställan (formell förfrågan) till stiftarna som gjordes i syfte att förklara problematiken skrev museet: ”Det som krävs på kort sikt handlar om stöd (extra anslag) för att kunna hantera den sanering som krävs för att kunna börja använda byggnaderna längs Borgmästarekajen igen.”
Det bör också poängteras att det inte är museichefen personligen som fått stödet, utan Blekinge museum, där museichefen är en tjänsteperson.

SVT 9 mars: ”SVT Nyheter Blekinges granskning visar däremot att den nya Världsarvsutställningen om Karlskronas historia påverkat resultatet negativt – utställningen skulle ha kostat två miljoner kronor enligt interna dokument, slutnotan landade på sex miljoner.”

BLM kommenterar: Siffran på sex miljoner innefattade - som SVT är väl medvetna om - inte bara utställningsproduktionen utan också renovering av ett helt våningsplan i Grevagården, samt renovering av barockträdgården, ett totalprojekt som genomfördes åren 2017-2021. Detta var välbehövligt efter omkring 50 års verksamhet på platserna. Själva utställningen kostade ca tre miljoner kr, en kvadratmeterkostnad som är betydligt lägre än den schablon som används av många statliga och privata museer för liknande utställningsproduktioner.

Utställningar och publik verksamhet hör till ett museums kärnverksamhet och uppdrag. Detta nämns tydligt i museilagen (SFS nr: 2017:563) och museet prioriterar därför denna verksamhet. De bidrag som museet får hanteras även i enlighet med Region Blekinges kulturplan och den statliga samverkansmodellen. Däremot behövs extra hjälp för att hantera stora force majeure-händelser, som inträngande havsvatten i våra fastigheter.


SVT rubrik 9 mars: ”Ordförande ljög om revisorernas stöd – tvingades backa”

BLM kommenterar: Museets revisorer har granskat och godkänt Blekinge museums årsredovisning 2020 och har inte riktat någon kritik mot den. Styrelseordförande Jesper Rehn refererar visserligen fel, men någon lögn är det inte fråga om, då det inte finns något uppsåt att ge fel information. Grundbudskapet är att revisorerna har granskat och godkänt årsredovisningen och det finns ingen motsättning i detta som SVT vill låta påskina.

Revisionsfirman KPMG skriver i revisionsberättelsen: "Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar".


SVT:s rubrik 10 mars: ”Pekade ut fastigheter som minuspost – utan stöd i resultatet”

BLM kommenterar: SVT slår upp stort att Blekinge museums budget för fastigheter inte gick minus under år 2020 och att fastighetsfrågorna därför inte bör lyftas som ett problem. Dock höll budgeten bara eftersom den utökats kraftigt för året, vilket Blekinge museum tydligt påpekat för SVT.

Museet har dessutom tydligt visat att fastighetskostnaderna måste ses som en helhet, inklusive arbetskraft (som kostar pengar). Av grafen nedan framgår att fastighetskostnaderna 2020 hade ökat med över 1 miljon kronor jämfört med 2017 och över 1,5 miljoner från 2013. Det är svårt att förstå vad SVT menar med att ökade fastighetskostnader inte skulle ha stöd i resultatet.


 

SVT:s rubrik 10 mars: ”Tidigare anställd: ”Inget man skulle prata om”

BLM kommenterar: I sin granskning väljer SVT att lyfta fram en tidigare anställd som får kommentera sin synvinkel. Detta är givetvis helt i sin ordning. Noteras kan dock att det finns faktafel; exempelvis sades museets receptionister upp med start 2021 och åtgärden hade alltså inte någon påverkan på ekonomin under 2020.

För en mer balanserad rapporteringen hade det varit rimligt att lyfta fram att en nyligen genomförd personalenkät på Blekinge museum visar att 95% av de anställda har förtroende för museiledningen och att samtliga större fackföreningar i en skrivelse till SVT understrukit att Blekinge museum har en god arbetsmiljö.

SVT 11 mars: ”Trots krisen: Museet gjorde inköp för miljoner utan upphandling
”Vid upprepade tillfällen och under flera år struntade Blekinge museum i upphandlingsreglerna – och gjorde inköp för miljontals kronor i strid med både lagstiftning och policy”


BLM kommenterar: SVT:s granskning belyser en problematik med upphandling som delas av många både små och stora offentliga institutioner. Exempelvis är upphandlingar av bl.a. fastighetstjänster till byggnadsminnesmärkta byggnader en komplex process – och det bör genomlysas hur detta kan göras effektivare, med få anställda som hanterar en växande administration. Men vi ser positivt på att situationen uppmärksammas; museet har redan påbörjat ett arbete med att förtydliga rutiner vid direktupphandling, och välkomnar en lösningsorienterad utredning som tittar närmare på verksamhetens upphandlingsförfaranden.

SVT:s rubrik 12 mars: ”Museets krisplan – häva stadgarna och sälja byggnaderna”

BLM kommenterar: Detta är en fråga som styrelsen i samråd med museipersonalen tagit initiativ till. Blekinge museum har därför ansökt om så kallad permutation av stiftelsens stadgar från 1983, för att ha möjligheten att avyttra sina fastigheter. Länsmuseerna i Kalmar, Växjö och Kristianstad äger exempelvis inte sina byggnader, liksom inte heller statliga museer som Marinmuseum.

Bakgrunden är att en mindre kulturinstitution knappast har samma möjligheter att hantera komplexa fastighetsfrågor som en större organisation som äger många fastigheter har (exempelvis en kommun eller en region). Museet får bidrag för att vara ett museum, inte en fastighetsförvaltare, och skulle behöva fokusera på sin kärnverksamhet.

 

Vid frågor, kontakta oss på info@blekingemuseum.se